24 gruvhål betraktas som farliga och i behov av stängsel.
En rapport har lämnats till länsstyrelsen, som i samverkan med polisen bestämmer vilka gruvhål som ska prioriteras. Det ska finnas en uppenbar risk för att människor och djur ska komma till skada för att ett övergivet gruvhål ska få ett stängsel. Och det är polisen som får betala.
– Jag kan inte påstå att det föreligger någon stor risk någonstans och jag känner inte till något olyckstillbud vid något gruvhål. Många gruvhål är stängslade sedan tidigare, säger Anders Leijon, på länsstyrelsen.
Men det hindrar inte att risker finns. Enligt Skogsstyrelsen finns det omkring 1 500 gruvor i Uppland. Uppgiften är svävande eftersom det är en defintionsfråga vad som är en gruva. Det kan röra sig om allt från ett gruvbrytningsområde till ett flerhundraårigt hål i marken.
– Vi har hunnit inventera 810 gruvhål. Sedan tog anslagen slut, säger Åsa Hofring, projektledare hos Skogsstyrelsen.
Inventeringen har ingått i regeringens program Kulturarvslyftet. Skogsstyrelsen ansökte om pengar till projektet Kulturspåret med tre delprojekt, ett som handlade om att uppdatera de egna kartorna med historiska uppgifter, ett projekt om skyddsvärda träd och ett om riskbedömning av gruvhål.
I inventeringen har man skiljt på behovet av stängsel och faran för människor. Det sammanfaller inte alltid. Ett gruvhål kan ligga långt ifrån vägar och bebyggelse och därför inte anses ha något stort behov av stängsel, men samtidigt ha stor ”personrisk” just därför att det ligget långt ifrån vägar och bebyggelse. 25 gruvhål anses ha ett stort eller mycket stor behov av stängsel. Vid 80 gruvhål anses ”personrisken” vara mycket hög. 630 gruvor betraktas som ofarliga. Detta är alltså bara Skogsstyrelsens syn. Länsstyrelsen gör den slutgiltiga bedömningen.
38 gruvhål har inte kunnat riskbedömas alls därför att de inte har hittats, kanske därför att de har blivit igenfyllda.
Totalt har 34,9 miljoner kronor anslagits till Kulturspåret. Av detta gick 7 miljoner kronor till delprojektet om gruvhålen. Det är Riksantikvarieämbetet, arbetsförmedlingen, Uppsala kommun och länsstyrelsen som har finansierat projekten. I Uppland har 60 personer fått arbete med inventeringarna via arbetsförmedlingen. De flesta av dem (70 procent) har varit i åldern 46 år och uppåt.
– Projekten har varit mycket meningsfulla för alla dem som har varit anställda. Det är inte minst viktigt, säger Åsa Hofring.