Farliga brister i matbutiker

Under innevarande år har Livsmedelsverket genomfört kontroller av butiker runt om i Sverige i samband med de så kallade kommuninspektionerna. Verket är via kommunerna sedan tidigare medvetet om bristerna inom livsmedelshandeln.
Totalt har nio butiker besökts av verkets inspektörer. Fem tillhör Ica-koncernen, tre Coop, och en Hemköpbutik i Axfoodkedjan ingår i granskningen.
Ofta saknades dokumentation av egenkontroll och rengöring. Men till butikernas fördel ska sägas att allt fler har kontroll på termometrarna i kyl- och frysdiskar.

Farligt för allergiker
Däremot är det betydligt sämre med märkningen av varor som butikspackas. Inte i någon butik hade man rätt märkning. Butikspackade sallader, som exempelvis skaldjursblandningar med majonnäs, var mycket ofta felmärkt.
— Flera butiker har tillverkat en standardetikett, och den satte de på skaldjurssalladerna även om tillverkaren ändrat innehållet i varan som östes upp från större hinkar. Fel märkning kan vara mycket farligt för människor som är allergiska. De måste kunna lita på att det som står på förpackningen stämmer, säger Niklas Ekman, statsinspektör vid Livsmedelsverket och ansvarig för inspektionerna.
Vid granskningen hittades bland annat i Ica-affärer gammal smuts där maten hanterades, varor med felaktig märkning, mat tinades i rumstemperatur, köttfärs maldes nära orent material, viss verksamhet bedrevs trots att lokalerna inte var godkända för detta, ursprungsmärkning av nötkött var bristfällig, tvättställ gick inte att använda, personal bar smycken och saknade hårskydd.

"Bristerna är mycket stora"
I Coopbutikerna anmärktes det exempelvis på eftersatt rengöring, ofullständig märkning, felaktig hantering av livsmedel, viss verksamhet var inte godkänd av myndigheterna, kött styckades på olämplig plats, termometer saknades i kylrum. Livsmedel som tillagats fick svalna i rumstemperatur trots att nedkylningsutrustning fanns sedan två år tillbaka. Avsvalningsskåpet var ännu inte taget i bruk.
I Hemköpbutiken fanns ingen journalföring för ursprungsmärkning av nötkött som krävs för att kunna spåra ett parti. Livsmedel förvarades på golvet, varmhållning och nedkylning av mat var bristfällig, flugremsor fanns i lokalen. Rengöring av kylrum och skärmaskiner var dålig.
Niklas Ekman är mycket kritisk till hur de stora kedjorna sköter livsmedelshygien och produktsäkerhet.
— Bristerna är mycket stora och ofta allvarliga. Det förvånar mig att de inte tagit fram system för att kunna följa lagstiftningen trots att bestämmelserna funnits under många år. Det går mycket trögt för livsmedelskedjorna.

Prioriterar hålla lågt pris
I juni träffade representanter för Livsmedelsverket branschföreträdare för livsmedelshandeln. Dessa lovade då att ta fram branschriktlinjer för egentillsynen.
- Ännu har vi inte sett till något sådant. Det är mycket konstigt eftersom både Ica, Coop och Hemköp ofta talar om att de har centralt placerade kvalitetsledare som är ute och informerar i butikerna. Men vad vi har hört i vissa butiker så är detta med hygien och säkerhet inte alltid så viktigt. Många företagare prioriterar i stället att kunna hålla ett lågt pris, säger Niklas Ekman.
Hélène Arrenfeldt är samordnare för produktsäkerhet vid branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
— Det är klart att det finns butiker där man upptäcker felaktigheter. Vi måste arbeta mer med detta. Men det pågår redan ett kvalitetsarbete inom kedjorna och kvalitetsledare inom Ica är ute och utbildar butikschefer. Även de andra kedjorna har kvalitetssatsningar.

Butiksråd
Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel har nu bildat ett butiksråd och håller på att titta på om de kan ta fram grundläggande informations- och inspirationsmaterial för kvalitetsarbetet som kan användas av alla butiker.
Kan man lita på att maten är rätt hanterad i butikerna?
- Det måste man. Men visst, jag håller med om att det finns brister, säger Hélène Arrenfeldt.
Vid mötet med kedjorna i somras presenterade Livsmedelsverket för handelns företrädare de senaste resultaten från ett antal butiksinspektioner.
- Det vi visade var anonymiserat och inga butiksnamn framgick. Men ingen kedja ville kännas vid rapporterna eftersom resultatet var så dåligt. Det tycker jag är mycket talande, säger Niklas Ekman.

UNT-fakta om julhandeln

Julhelgen närmar sig och vi kommer under december att spendera totalt 18 miljarder kronor av våra pengar inom dagligvaruhandeln. Det allra mesta lägger vi på mat.
I genomsnitt handlar vi livsmedel för cirka 2000 kronor per person under december.
Handelns utredningsinstitut uppskattar att vi under året handlar för totalt 205 miljarder kronor inom dagligvaruhandeln. Det är cirka 5 procent mer än under 2002.
Ica är störst inom dagligvaruhandeln och har 36 procent av marknaden. Axfood-sfären och Kooperationen har vardera 18 procent. Resten utgörs av övriga dagligvarubutiker, kiosker, hälsokost och trafik- och servicebutiker och fackhandel.