"Får finare och grönare stad"

2,5 hektar åkermark – fyllda med blommor. Så har Petter Haldén livat upp Fyrislund och samtidigt gett ett hem åt humlor och bin. "Det här gör tätorten vackrare", säger han.

Åsa Hedin, naturvårdstrateg på Uppsala kommun, säger att grönskan kan vara skäl nog att genomföra projekt som detta – men om det går att dessutom få dem att gå runt ekonomiskt genom att få ut biogasbränsle är det givetvis ännu bättre.

Åsa Hedin, naturvårdstrateg på Uppsala kommun, säger att grönskan kan vara skäl nog att genomföra projekt som detta – men om det går att dessutom få dem att gå runt ekonomiskt genom att få ut biogasbränsle är det givetvis ännu bättre.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2015-09-02 12:01

Att blommorna minskar anses vara den största orsaken till att antalet humlor och andra vilda bin blivit färre. Det vill Petter Haldén, naturvårdsrådgivare och agronom på Hushållningssällskapet, råda bot på. Stående framför de 2,5 hektar åkermark han har odlat blommor på i Fyrislund berättar han om idén bakom projektet. Och det verkar funka. Runt oss far bin, humlor och fjärilar mellan blomkronorna.

– Det här är ett pilotprojekt. Men tack vare regnet har det blommat mycket redan i år. Egentligen siktade vi främst på nästa sommar, säger Petter Haldén.

Bland växterna som planterats märks rödklöver, blålusern och käringtand. Och alsikeklöver.

– Det var Linné som gav den det namnet en gång i tiden, berättar han.

– Så det är lite lokalt.

Bin och humlor har en viktig funktion – de pollinerar växter så att det senare utvecklas frukter och bär, som äpplen och blåbär. För att humlor och bin ska kunna leva krävs det kontinuerlig tillgång på nektarrika blommor under sommaren. Och det har blivit sämre med det, på grund av färre ängar, färre djurgårdar och att det numera ofta skördas innan blomningen. Sjukdomar och vissa bekämpningsmedel är också en viktig orsak till att bin och humlor har det svårt.

– Men att skördeperioden infaller så mycket tidigare är den stora anledningen att de minskar i antal, säger Petter Haldén.

Tanken är att fler områden i Uppsala nu ska ge hem åt liknande blomfält. Det är kommunens mark vi står på, men då den inte används just nu fick Petter Haldén chansen att experimentera fritt.

– Det här gör tätorten vackrare. Och den har en särskild doft, klövern, säger han.

– Att det blir så här fint kan vara skäl nog att satsa på fler sådana här projekt. Men om vi kan få lite ekonomi i det så är det så klart ännu bättre, säger Åsa Hedin, som är naturvårdsstrateg på Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning.

Den ekonomin handlar om biogasmaterial. Petter Haldén har redan varit i kontakt med flera intresserade av att ta till vara på den skördade grönmassan.

– Jag har även pratat med andra kommuner i Uppland. När jag såg att det här blev så bra fick jag lite självförtroende, säger han och skrattar.

Mark i Uppsala är eftertraktad – staden ska växa i rekordfart. Men det finns ändå platser som väntar på byggbeslut, som "ligger i limbo", och där tistlar och ogräs tagit över. Där vill Petter Haldén odla blommor i stället.

– Det här är bra på tre olika sätt. Vi får en finare och grönare stad, bina får blommor och dessutom kan det fungera som en energikälla, säger han.

Bin och humlor

Bin är en överfamilj i insektsordningen gaddsteklar. De är 2–40 mm långa och tätt håriga. De har välutvecklad tunga som anpassning till födosöket. Alla arter, såväl fullbildade som larver, lever av nektar och pollen. De är viktiga pollinatörer. Många blommor är anpassade till att pollineras med hjälp av bin.

Humlor är viktiga pollinatörer. Den tjocka hårpälsen gör att de kan vara aktiva även när det är kyligt och många andra insekter inte är aktiva. Under kalla vårar och försomrar är det ofta humlor som sköter pollineringen av nyttoväxter som vinbär och fruktträd.

Källa: ne.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!