Som tidningen tidigare rapporterat beslagtog polisen två skjutvapen i januari hemma hos en 53-årig man på en ort utanför Uppsala.
Enligt polisen har mannen en hög position inom en kriminell mc-klubb där han tituleras ”Sergeant at arms”.
53-åringen rättsfall är ett exempel på effekterna av en lagändring som trädde i kraft i fjol.
Den första januari 2018 skärptes vapenlagen vilket fått till följd att den som påträffas med ett skarpladdat vapen i princip alltid ska häktas. 53-åringen frihetsberövades samma dag som vapnen upptäcktes och har sedan dess blivit kvar i häktet.
Innan lagändringen genomfördes hade den som gripits för vapenbrott större chans att bli försatt på fri fot efter polisförhör.
Under den gångna veckan fälldes 53-åringen i domstol för grovt vapenbrott. Uppsala tingsrätt dömer honom till det minimistraff som den nya lagen föreskriver, det vill säga två års fängelse.
I den nya vapenlagen höjdes straffet för grovt vapenbrott från minst ett år till två års fängelse. Om mannen hade dömts enligt den gamla lagen är alltså sannolikheten stor att han bara skulle fått ett års fängelse.
Det ökande antalet skjutningar i Sverige har fått många poliser att efterlysa hårdare lagar mot personer som hanterar illegala vapen. En av dem som välkomnar den tuffare vapenlagstiftningen är Jan Håkansson, tillförordnad chef för lokalpolisområdet Uppsala - Knivsta.
– Att det numera är automatisk häktning vid misstanke om grovt vapenbrott är något som underlättar polisens utredningsarbete. Det är även bra att samhället tar krafttag mot dem som innehar illegala vapen, tycker Jan Håkansson.
I och med att straffvärdet för grovt vapenbrott höjts till minst två års fängelse får polisen även rätt att sätta in hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, till exempel telefonavlyssning.
2018 ändrades straffskalan också för den allra allvarligaste formen av vapenbrott, kallad synnerligen grovt vapenbrott, vilket främst handlar om fall där ett stort antal vapen hanterats.
Numera är straffminimum för synnerligen grovt vapenbrott fängelse i fyra år. Det får till följd att polisen i dessa fall kan använda hemlig rumsavlyssning, det vill säga buggning. Buggning anses som en så integritetskränkande åtgärd att det är tillåtet endast vid misstankar om mycket allvarlig brottslighet.
Regeringen har motiverat de strängare vapenlagarna med att gängkriminella allt oftare tar till skjutvapen. Så sent som 2014 infördes hårdare vapenregler. Även då angavs som orsak att kriminella börjat beväpnat sig.