Fantasifulla namn på frisörer i Uppsala
Uppsala har allt fler frisörer. Många klipper både damer och herrar. Men vem som äger företaget eller att det är en frisersalong syns inte alltid i namnet. Vi har gått från Carl Grotérus Rak & Frisersalong till Shape eller Creative Zone.
Foto: Jörgen Hagelqvist
De flesta frisörer är småföretag som inte ingår i någon kedja. Det innebär att de inte behöver döpa företaget efter någon moderkoncern. Fritt fram för kreativa namn alltså, och de har blivit fler och fler, särskilt under de senaste åren.
1925 var Carl Grotérus Rak & Frisersalong ett typiskt, ganska fantasilöst firmanamn. Dit gick givetvis bara herrar. Maria Arvida Thunholm hade troligen damfrisering, fast det stod det inget om i telefonkatalogen.
Alla utom tre bar ägarens namn. De tre undantagen var inte heller särskilt fantasifulla. Var Centralbadets Damfrisering & Manicuresalong låg säger sig självt. Fyris Damfrisering låg på Bredgränd, nära Fyrisån alltså. Varför Nya Damfriseringen fått tillägget "nya" har Elin Forsberg inte lyckats förklara. Det fanns flera företag på S:t Persgatan som kallades "nya". Kanske huset var nybyggt?
1966 hade antalet frisörer fyrdubblats och damfriseringarna hade tagit över marknaden. 83 av 106 ställen bar fortfarande ägarens eller grundarens namn, men andra namntyper hade börjat dyka upp. Hur Vivåga Damfrisering ska tolkas är Elin Forsberg inte riktigt säker på, om det ska betyda "vi vågar håret åt dig" eller "vi vågar klippa de mest djärva frisyrerna".
I dag har antalet frisörer har bara ökat marginellt, men namnen har ändrats desto mer. Att kalla sig Salong plus någonting är allra populärast. Det gör 57 av 120 frisörer. Men ett så enkelt och rakt namn som PK:s Herrfrisering hör numera till undantagen.
Allt fler har försökt vitsa till namnet, kanske för att väcka uppmärksamhet. Salong Självfallet, Huvudsaken, Hårfager, Hår & Häpna, Sax & Fön, Rufs & Kalufs är några exempel. Andra försöker anspela på lyx som Gyllene Saxens Frisörsalong.
En del har "klipp" i firmanamnet och antyder i alla fall att det handlar om hårvård, men många namn berättar inte ett dugg om verksamheten. La Jolie, Creative Zone och Estetica är tre exempel som samtidigt visar att namn på främmande språk har blivit allt vanligare, framför allt engelska.
Fakta: Uppsalafrisörerna - så fick de sina namn
Rufs & Kalufs
- Jag satt och diskuterade med min far, som är reklamman, vad frisersalongen skulle heta. Det var han som tyckte att Rufs och kalufs kunde vara bra. Vi har haft den i 22 år, säger Lasse Bragsjö.
PK:s herrfrisering
- PK är initialerna på Palle och Kenneth, sonen och jag, säger Kenneth Eriksson.
- Salongen har funnits här sedan 1939, men vad den hette innan jag övertog den 1968 minns jag inte. Mellan 1968 och 1988 hette den Eriksson och Lundgren - jag hade en annan partner då. Sedan hette den Kenneth Erikssons herrfrisering innan Palle kom med i bilden för tio år sedan.
Salong Hedenhös
- Min mamma tyckte att Hedenhös var ett gulligt namn när jag startade verksamheten 1982 och funderade på vad salongen skulle heta. Det fanns redan en salong Hårfager i närheten, och då passade Hedenhös bra. Det var en kul grej. Sen hoppades jag förstås att den som hade så risig frisyr som figurerna i Hedenhös-serien skulle se fin ut när jag var klar, säger Jane Eriksson.
Creative Zone
- När jag startade den här verksamheten för tio år sedan ville jag att folk skulle förstå att det inte handlade om standardklippning utan något extra, säger Gunilla Olsson.
- Hos finns "galna" människor som vill göra något kreativt, något utöver det vanliga med frisyren - om du själv önskar det. Bara för att man fyllt 50 behöver man inte se ut som 50+. En 50-åring kan också se lite lagom tuff ut.
- Sen är det en fördel att inte företagets namn är knutet till min person om jag skulle vilja sälja det.
Rufs & Kalufs
- Jag satt och diskuterade med min far, som är reklamman, vad frisersalongen skulle heta. Det var han som tyckte att Rufs och kalufs kunde vara bra. Vi har haft den i 22 år, säger Lasse Bragsjö.
PK:s herrfrisering
- PK är initialerna på Palle och Kenneth, sonen och jag, säger Kenneth Eriksson.
- Salongen har funnits här sedan 1939, men vad den hette innan jag övertog den 1968 minns jag inte. Mellan 1968 och 1988 hette den Eriksson och Lundgren - jag hade en annan partner då. Sedan hette den Kenneth Erikssons herrfrisering innan Palle kom med i bilden för tio år sedan.
Salong Hedenhös
- Min mamma tyckte att Hedenhös var ett gulligt namn när jag startade verksamheten 1982 och funderade på vad salongen skulle heta. Det fanns redan en salong Hårfager i närheten, och då passade Hedenhös bra. Det var en kul grej. Sen hoppades jag förstås att den som hade så risig frisyr som figurerna i Hedenhös-serien skulle se fin ut när jag var klar, säger Jane Eriksson.
Creative Zone
- När jag startade den här verksamheten för tio år sedan ville jag att folk skulle förstå att det inte handlade om standardklippning utan något extra, säger Gunilla Olsson.
- Hos finns "galna" människor som vill göra något kreativt, något utöver det vanliga med frisyren - om du själv önskar det. Bara för att man fyllt 50 behöver man inte se ut som 50+. En 50-åring kan också se lite lagom tuff ut.
- Sen är det en fördel att inte företagets namn är knutet till min person om jag skulle vilja sälja det.
Så jobbar vi med nyheter