Falska studenter åker ut
November är en kritisk månad datum för unga studenter i Uppsala. Det gäller att ha tagit poäng eller visa intyg på att man är aktiv student. Annars träder spärren "ej utskänkning" i kraft.
Kö till nation.
Foto: Linn Kierkegaard
- På det tillfälliga kårleget finns stämpeln ?ej utskänkning?. Den träder i kraft från 1 november på höstterminen och 1 april på vårterminen om man inte har tagit tio poäng eller visar upp intyg från institutionen att man är aktiv student.
Detta intyg ska vara underskrivet av en lärare och försett med institutionens stämpel. I så fall får studenten byta till ett ?riktigt? kårleg.
Skärpning 1990
Skärpningen infördes hösten 1990. I många år hade studentnationerna i Uppsala haft problem med ungdomar från framför allt Uppsala som anmälde sig till någon kurs bara för att få kårleg och komma in på nationernas pub- och danskvällar.
Den tidigare använda Norrlandsmodellen, att studenten måste visa studieintyg för att få kårleg mer än en termin, hade inte fungerat. Det var bara att skriva in sig vid en ny nation nästa termin, och nationer fanns det ju 13 stycken.
De "falska" studenterna ställde också till stora problem för vissa institutioner - när flera hundra anmälde sig till en kurs de flesta aldrig tänkt läsa och bara ett tiotal kom vid kursstarten.
Kåren räknade med att medlemsantalet minskade med ca 500 falska studenter på hösten och 300 på våren.
Fler nöjesalternativ
I dag är det här inget större bekymmer, menar Josefine Smidegren. Det finns så många andra nöjen för ungdomar i Uppsala.
Ändå har regeln mjukats upp. 1990 innebar stämpeln ?ej utskänkning? att ungdomar från Uppsala under 20 år som sökt fristående inte fick komma in på några evenemang med öl- och spritservering förrän de hade tagit tio poäng. I dag träder spärren i kraft först efter en halv termin.
Så jobbar vi med nyheter