Det visar de första resultaten av ett par pilotstudier, som forskare vid Uppsala monitoring center, UMC, kan presentera lagom till Världshälsodagen i dag, som i år har temat antibiotikaresistens.
– Förhoppningsvis kan det här bli ett nytt, viktigt komplement i arbetet för att möta de båda globala problemen med förfalskade läkemedel och spridningen av resistenta bakterier, säger Marie Lindquist, som är chef för UMC.
Vanligtvis tänker man sig biverkningar som direkta oönskade effekter av just de ämnen som ingår i ett läkemedel, men under senare år har synen på vad som kan betraktas som biverkningar eller oönskade behandlingseffekter breddats.
– Att ett antibiotikum inte därför fungerar att bakterierna som det sätts in mot blivit resistenta kan ses som en oönskad behandlingseffekt. Detsamma gäller när medicinen är förfalskad och inte fungerar därför att den saknar verksam substans, säger Marie Lindquist.
I UMC:s databas i Uppsala finns i dag mer än sex miljoner rapporter från läkare, patienter och läkemedelsföretag över hela världen om misstänkta biverkningar. Mer än 200 000 rapporter tar upp iakttagelser om att den förväntade positiva effekten av läkemedlet uteblivit.
Med de nya sökverktygen vid UMC är det möjligt att ur denna uppsjö av rapporter vaska fram avvikande mönster i rapporteringen. Det kan till exempel gälla om det från några områden finns många fler rapporter om till exempel utebliven effekt av ett visst antibiotikum än från övriga områden som ingår i databasen – varpå just de sjukhus där utbrotten skett kan identifieras.
– I en av våra pilotstudier spårade vi fem sådana anhopningar. Två av dem gäller nästan säkert sjukdomsutbrott orsakade av resistenta bakterier, eftersom inga fel hittades på de antibiotika som användes, säger Marie Lindquist.