– När vi utesluter aktiviteter som dikning, bevattning och föroreningar glömmer vi bort den stora påverkan människan har på vattnets kretslopp, säger Kevin Bishop, vicerektor på Sveriges lantbruksuniversitet och professor i miljöanalys.
Han har tillsammans med en internationell forskargrupp granskat cirka 450 illustrationer på tio olika språk. Hela 85 procent av bilderna hade inte med någon mänsklig påverkan alls. Bara 2 procent av illustrationerna försökte visa hur klimatförändringen och mänskliga utsläpp av förorenande ämnen påverkar vattenresursen. De flesta illustrationerna visade dessutom grönskande landskap och ett överflöd av sötvatten.
– Vi lever i antropocen och människan använder hälften av allt vatten som strömmar i jordens vattendrag. Det motsvarar 24 000 kubikkilometer per år. De felaktiga illustrationerna riskerar att invagga oss i en falsk trygghet, fast vi i lever i en tid av global vattenkris, säger Kevin Bishop.
Bilderna som granskats förekommer i både populärvetenskapliga läroböcker och vetenskapliga publikationer. För att skapa en bättre förståelse för vattnets kretslopp och hur mänskligheten påverkar vattenresursen har forskarna tagit fram förslag på nya illustrationer, baserad på kunskap från 80 vetenskapliga studier. De nya bilderna innehåller till exempel smältvatten från glaciärer, höjda havsnivåer och översvämningsskador som orsakas av avskogning.
I presentationer av kolets och kvävets kretslopp finns däremot oftast både fabriksutsläpp och gödningsmedel med i skolböcker och vetenskapliga artiklar.
Varför tror du att all mänsklig påverkan är utesluten ur just vattnets kretslopp?
– Det är något av en paradox. Vattencykeln är så viktig att vi vill lära ut den tidigt till våra skolbarn. Vi presenterar den som naturlig och opåverkad. Vattencykeln har blivit något av en ikon inom den hydrologiska vetenskapen, och vi har haft svårt att ifrågasätta den även som forskare, säger Kevin Bishop.