Det visar forskare vid Uppsala universitet i en studie, som publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften Current Biology.
– Vi tror att den här sortens parningssignal, som utvecklats som en direkt följd av lokala miljöförhållanden, kan vara ett viktigt steg i utvecklingen av nya arter, säger Niclas Kolm, forskare i zooekologi vid Uppsala universitet.
Att hanar använder olika former av ornament för att locka till sig honor är vanligt inom djurvärlden. Drakfenehanarnas ornament liknar en flagga i änden av en stjälk som de fäller ut från gällocken och viftar med när de vill locka till sig en hona.
– För det mesta håller sig honorna borta från hanarna, men när de får den här signalen blir de intresserade, simmar fram och börjar nafsa efter hanens ornament. På så sätt kommer honan så nära att hanen kan para sig med henne, säger Niclas Kolm.
Men det är bara hanarna som är ute efter själva ”fisksexet”. Att honorna simmar fram till dem beror på att de förväntar sig något helt annat.
– Intressant nog kan vi visa att hanarnas ornament skiljer sig mellan olika platser beroende på vad honorna äter. Exempelvis är hanarnas ornament mer myrliknande på platser där honorna mest lever på myror som trillat ner i vattnet, säger Niclas Kolm.
För att närmare testa om det verkligen är så att honorna tror att hanarnas ornament är deras favoritmat gjorde doktoranden Mirjam Amcoff en serie laboratorieexperiment där drakfenehonor som fötts i akvarier tränades att äta olika typer av mat.
– I en valsituation efter ett par veckors träning visade det sig mycket riktigt att honor som fått äta myror föredrog att bita mot ornament från hanar i miljöer där myror utgör en större del av honornas föda, säger Niclas Kolm.
Forskarna tror att den här sortens parningssignal kan spela en viktig roll vid utvecklingen av nya arter.
– Genom att den motverkar genetiskt utbyte mellan olika populationer av drakfenefiskar tror vi att den på lång sikt kan bidra till att de genetiska skillnaderna mellan olika populationer blir så stora att de ger upphov till nya arter, säger Niclas Kolm.
Att hanar lurar till sig honor med hjälp av en parningssignal som imiterar honornas mat är inte unikt för drakfenor.
– Guppiehanar till exempel kan ha orange färgfläckar som liknar bär som honorna äter och hos en del arter av höglandskarpar har hanarna ett gulaktigt band på stjärtfenan som liknar de larver som honorna äter, säger Niclas Kolm.