Fadimes minne hedrades vid graven
- Fadime är som en symbol för tusentals flickor, men också killar, som dödas på grund av det som kallas hederskultur. Men hennes kamp för mänskliga rättigheter är också ett stöd för andra som fortfarande, åtta år efter hennes död, måste föra samma kamp.
Sara Mohammad höll tal.
Foto: Jörgen Hagelqvist
För åtta år sedan sköts Fadime Sahindal till döds av sin egen far för att hennes sätt att leva inte stämde överens med reglerna i den hederskultur som familjen kom ifrån, och till stora delar behöll, i Sverige. Fadimes begravning blev en stor manifestation till stöd för hennes kamp för att själv få bestämma vad hon ville göra och med vem hon ville leva sitt liv.
Efter kransnedläggning och ljuständning vid Fadimes grav bad Hans Åberg, psykolog vid Mansmottagningen mot våld i Uppsala, att få säga några ord:
- Den starkaste utmaningen på mottagningen är när en man säger "Jag skulle ha gjort likadant som Fadimes far, han hade inget val". Men det gäller då att tala om att det är just det man har, och han hade. Man kan välja att inte bruka våld. Det har 300-400 män kommit fram till och kan tillämpa efter behandling vid mottagningen. Det finns alltså hopp, trots allt, sade Hans Åberg.
Sara Mohammad poängterade i sitt minnestal att även om det är mest tjejer som drabbas av hedersvåldet, så omfattar det också killar:
- Abbas Razai från Afghanistan är ett exempel på det. Han lurades av sin fästmös föräldrar att komma till Småland och det som utlovats bli ett bröllop, men som blev ett blodbad där han dödades på ett fruktansvärt sätt. Han ansågs inte fin nog av flickans föräldrar, sade Sara Mohammad.
Medarrangör till minnesstunden var Humanisternas Uppsalasektion.
Så jobbar vi med nyheter