Få unga vill göra utlandstjänst
Framöver måste en tredjedel av de - allt färre - värnpliktiga rekryteras till internationell tjänst.Men intresset bland unga är lågt knappt åtta procent av dem som mönstrade 2002 har sökt utlandstjänst.
De presumtiva utlandssoldaterna går i gymnasiet i dag. De kan räkna med intensiv uppvaktning av försvarsmakten.
Redan i höst, och vid Luftsstridsskolan i Uppsala från och med januari, införs försvarets nya utbildningssystem med en tredje valfri termin som syftar till beredskapstjänst och internationell tjänst.
Eftersom värnpliktskullen minskar måste en stor del av de som gör lumpen välja internationell tjänst för att Sverige ska fullgöra sina åtaganden. 1994 fanns 34 000 värnpliktiga. 2008 blir de 9000.
— Med en sådan liten del av en årskull som gör lumpen, behöver 30 procent av dem skriva på kontrakt om internationell tjänst. Det vill till att man träffar väldigt rätt från början, säger Mats Gyllander, informationschef på Luftsstridsskolan.
Att fylla den internationella kvoten kallar försvarsmaktens utbildningsinspektör Bengt Axelsson "vår stora utmaning". Mats Gyllander vill inte heller utgå från att det blir ett problem.
— Problemet finns inte mer än att det är en farhåga, säger han, och påpekar att det inte är svårt att få folk till de traditionella fredsbevarande utlandstjänsterna. Tvärtom.
Men de tjänsterna söks av människor i alla åldrar.
En undersökning från Pliktverket visar att av de drygt 16000 som mönstrade 2002 uppgav 55 procent intresse för utlandstjänst. Av dem har bara tre procent sökt.
— Man svarar på något som man har för lite information om. Det är för tidigt att ställa frågan. När de går i årskurs två eller tre är utlandstjänst ett stort steg, säger Christer Nilsson på Pliktverket.
Totalt har åtta procent av dem som togs ut för värnplikt 2002, sökt, och haft tillräckliga vitsord från lumpen för internationell tjänst.
— Många nappar på det efteråt. När de har mognat, är färdiga med gymnasiestudierna och har genomfört grundutbildningen, säger Christer Nilsson.
Men till Nordic battle group, en stridsgrupp som ska skickas till oroshärdar runt om i världen, vill försvarsmakten ha nyutbildade soldater.
— De är som bäst tränade när de muckar. De ska från grundutbildningen direkt till sin roll i battle group, säger Mats Gyllander.
Idag får alla 17-åringar information om lumpen och utlandstjänst.
— Vi vill börja ännu tidigare, från 15 år, så att de är förberedda inför mönstringen, säger Bengt Axelsson, utbildningsinspektör.
Fotnot: Den 1 juni fanns 782 svenskar i fredsbevarande insatser på ett femtontal platser i världen.
Så jobbar vi med nyheter