Få studenter har arbetarbakgrund

- Vill du sjunga? Intresserad av kampsport? Använder du kondom?
Frågorna och informationslapparna haglar över de nya studenterna när de går uppför den branta trappan och in i universitetshuset. Många pustar ut på ett trappsteg framför aulan där själva mottagningen med rektors tal ska hållas. Sara Bodeby från Sundsvall ska läsa till apotekare.
- Det är mycket på en gång, säger Sara Bodeby, och himlar med ögonen.
- Men det är kul och känns spännande, fortsätter hon.
Hon är en i minoriteten studenter med arbetarbakgrund, som de senaste åren varit cirka 18 procent av nybörjarstudenterna. I juni fick Uppsala universitet hård kritik av Högskoleverket för att andelen är "mycket låg". Universitetet har mer resurser att satsa, menar Högskoleverket.
- För mig kändes det trots min bakgrund naturligt att börja studera. Jag hade faktiskt inte funderat på det här före jag kom till Uppsala. Men väl här började jag tänka på att det kanske inte var så vanligt med sådana som jag, säger Sara Bodeby.

I vimlet i trapphallen syns också Louise Callenberg, ny ordförande för Uppsala studentkår, som ska göra sitt första stora offentliga framträdande i aulan och därför är lite nervös. I år har kåren lanserat en slogan: Universitet för alla, och Louise Callenberg är kritisk mot universitetets sätt att arbeta med social rekrytering.
- Det finns en rad konkreta saker att göra som att se över det akademiska språket och framför allt: anställa en mångfaldshandläggare som systematiskt arbetar med frågan om breddad rekrytering, säger hon.
Mångfaldsfrågan finns på universitetets dagordning.
- Men det räcker inte med att bara göra alla medvetna om problematiken, man måste vidta åtgärder också, säger Louise Callenberg.

I dag håller universitetet med en kommitté för social och etnisk mångfald. Ordförande är Dag Blanck, docent vid Centrum för multietnisk forskning. Han radar upp argument för att bredda rekryteringen. Ett av dem är att rikets samlade begåvningen är fördelad över hela befolkningen, och därför ska hela befolkningen finnas representerad vid ett universitet.
- Sedan finns en rättviseaspekt, alla ska ha möjlighet att studera vid ett universitet, och en kvalitetsaspekt, det är viktigt vid alla arbetsplatser med många olika bakgrunder för det ger kvalitet, säger Dag Blanck.
Men trots tydliga argument och en rad försök med poäng för arbetslivserfarenhet och folkhögskolekvoter, med mera, verkar det vara svårt att få till ett trendbrott, inte bara i Uppsala utan vid de flesta lärosäten i Sverige.
- Forskningen pekar på olika förklaringar, men kanske är det så att de sociala strukturerna i samhället är segare än till exempel de etniska. Det är svårt helt enkelt, så det är en utmaning för universitetet att förstärka sitt arbete och lyckas bryta trenden, säger Dag Blanck.
I universitetshuset öppnas portarna och skocken nybörjare, eller recentiorer som det heter på det akademiska språket, väller in i aulan. Kvar i trapphallen står Sara Arons, före detta förste kurator på V-Dala nation, och ger eftersläntrarna broschyrer om Drivhuset som hjälper studenter att starta eget. Hon kommer från Leksand och har till hälften arbetarbakgrund och har en annan infallsvinkel på problemet.
- Jag tror att det är skolan och gymnasieskolan har ett stort ansvar. Där grundas till stor del våra attityder till studier, säger hon.