Få går till doktorn för ledbesvär
Det är mycket vanligt att kvinnor och män med mer eller mindre kroniska smärtor från muskler eller leder inte har någon behandling eller ens någon läkarkontakt för sina besvär.
— Vi ser i studien att kommunikationen mellan läkare och patienter ofta fungerar dåligt, att få patienter får information om sitt tillstånd och att många har missuppfattningar om behandlingen, säger professor Ulf Haglund vid Akademiska sjukhusets kirurgiska klinik i Uppsala.
6 000 intervjuer
Han är en av de ansvariga för studien, som bygger på telefonintervjuer med nära 6 000 slumpmässigt utvalda vuxna personer med kroniska led- eller muskelsmärtor och cirka 1 500 primärvårdsläkare i åtta europeiska länder, däribland Sverige.
Deras svar på intervjufrågorna pekar på att det i alla länderna finns påtagliga skillnader mellan hur primärvårdsläkarna ser på omhändertagandet av patienter med sådana smärtbesvär och hur patienterna själva uppfattar det.
Läkarna själva säger att de erbjuder alla smärtpatienter någon form av behandling och att de försöker förbättra deras livskvalitet. Men de säger sig också vara bekymrade över riskerna med den sorts smärtlindrande och antiinflammatoriska mediciner, så kallade NSAID-preparat, som patienterna brukar få.
Kvinnorna och männen med led- och muskelsmärtor å andra sidan uppgav i flertalet fall, i den mån de överhuvud taget uppsökt läkare för sina besvär, att de inte fått någon smärtlindrande medicin utskriven. De uppgav också för det mesta att de inte fått någon ordentlig information om eller förklaringar till sina smärtbesvär.
Få kände till risker
I de flesta länderna, också Sverige, kände bara omkring hälften av patienterna till att NSAID-läkemedel kan ge biverkningar.
— Det är förvånande att så få NSAID-patienter känner till riskerna med dessa läkemedel, men troligen är det ganska få doktorer som förmedlar dessa kunskaper när de skriver ut medicinerna, säger Ulf Haglund.
Med undantag för i Tyskland och Spanien uppgav färre än var sjätte primärvårdsläkare att de rutinmässigt försåg sina patienter med sådan skriftlig information och än färre sade att de brukade ge patienterna skriftlig information om behandlingsalternativ.
— Det finns alltså stor potential att förbättra informationen från läkarna till patienterna, säger Ulf Haglund.
Den nya studien har gjorts på uppdrag av en europeisk "artritgrupp", ARC, men finansierats av läkemdelsföretaget Pfizer. Enligt forskarna i ARC har företaget dock inte kunnat påverka hur bearbetningen eller presentationen av studieresultaten, som publiceras i det nya numret av tidskriften Annals of rheumatic diseases.
Så jobbar vi med nyheter