Få dömda avbryter sin ungdomstjänst
Cirka 50 ungdomar har dömts till ungdomstjänst i Uppsala sedan straffet infördes 1999. Av dessa har endast två återrapporterats till åklagare under ungdomstjänsten på grund av misskötsel.
Sedan första januari 1999 är det möjligt att kombinera en dom om vård inom socialtjänsten med ett krav på ungdomstjänst om den åtalade samtycker. I första hand är åtgärden tänkt för ungdomar i 15—17- årsåldern.
Arbetet ska ske på fritiden under 20—100 timmar och vara oavlönat. Antalet timmar ska motsvara brottets straffvärde. Det vanligaste i Uppsala har varit 40 timmar.
— Vi har lyckats arbeta upp bra kontakter med ett antal arbetsplatser, där engagemanget är stort. Just inställningen på arbetsplatsen är avgörande för resultatet, menar Jan Stenberg.
Under det första året som påföljden fanns placerades 17 ungdomar för ungdomstjänst i Uppsala kommun. Under 2000 rörde det sig om 13 och under förra året om 17 ungdomar. Endast några enstaka ungdomar är flickor.
Samhällsnyttig verksamhet
De brott som ungdomarna gjort sig skyldiga till är exempelvis misshandel, grov stöld, försök till rån, grovt olaga hot, bedrägeri och mordbrand.
— Det här handlar om något mer allvarliga brott. Tanken är att ungdomstjänsten ska fungera som en extra markering från samhällets sida, säger Jan Stenberg.
— Men det handlar också om att ungdomarna ska få erfarenhet av samhällsnyttig verksamhet i en bra miljö tillsammans med människor som inte ingår i det vanliga umgänget. De ska få träffa vettiga vuxna helt enkelt, vuxna som kan fungera som bra förebilder.
Tydlig konsekvens
Under själva ungdomstjänsten har endast två ungdomar återrapporterats till åklagare på grund av misskötsel. I tre fall har återrapportering skett på grund av att ungdomarna begått nya brott redan innan arbetet påbörjats.
— De flesta ungdomar sköter sig under själva ungdomstjänsten. Mitt intryck av påföljden är positivt. Det är en tydlig och pedagogisk konsekvens av den brottsliga gärningen. Man får gottgöra samhället för sitt brott. Ungdomarna inser det logiska i detta. Många av dem befinner sig i en rätt kaotisk situation och tycks uppskatta att det finns något som är konkret mitt i alltihop, säger Jan Stenberg.
Så jobbar vi med nyheter