Få blir "vårdpaket" efter stroke
Det är bara under den första tiden efter en stroke som dödligheten och risken för återfall skjuter brant i höjden. Efter några månader sjunker både dödligheten, återfallen och behovet av sjukvård till betydligt lägre nivåer. Men många behöver hjälp av kommunens socialtjänst.
- Våra resultat är goda nyheter för de flesta äldre som drabbats av stroke och deras anhöriga. Vårdtyngden för denna patientgrupp är betydligt lägre än vad som hävdats i många andra studier, säger Kurt Svärdsudd, professor i allmänmedicin vid Uppsala universitet, som tillsammans med sjuksköterskan och doktoranden Lena Olai är huvudansvarig för studien.
Undersökningen omfattar alla äldre patienter som under en treårsperiod skrevs ut från ett länsdelssjukhus i Mellansverige efter att ha vårdats för stroke, sammanlagt nära 400 personer. Med hjälp av olika register har forskarna i detalj kartlagt vilken vård de fått och vilka av dem som haft återfall i stroke och dött under upp till fem år efter slaganfallet.
- Vi ser då att både risken för återfall och dödligheten stiger kraftigt under den första tiden efter stroken, för att sedan inom några månader sjunka ner till några få procent per år, säger Kurt Svärdsudd.
Som väntat, och i likhet med vad många andra studier också visat, lades de allra flesta av dessa äldre patienter in på sjukhus en eller flera gånger under åren efter slaganfallet och drygt hälften av dem hann avlida under uppföljningsperioden.
Sådana uppgifter brukar vanligtvis tolkas som att äldre kvinnor och män som haft en stroke är en synnerligen vårdtung patientgrupp.
Men detta sätt att beräkna vårdtyngd är enligt forskarna bakom den nya studien helt missvisande.
- När vi i vår studie för första gången undersökt hur stor andel av patienterna som utnyttjat en viss vårdform i ett visst givet ögonblick blir bilden en helt annan. Under större delen av uppföljningen var andelen patienter som under en given dag vårdades på sjukhus bara mellan två och tre procent, vilket är bara något högre än innan de fick stroke, säger Kurt Svärdsudd.
Så även om de allra flesta äldre som vårdats på sjukhus för stroke kommer att behöva sjukhusvård igen åtminstone någon gång är det sällsynt att de blir "vårdpaket" i behov av ständig, långvarig sjukhusvård. Efter utskrivningen från sjukhuset efter det första slaganfallet hade tre fjärdedelar kunnat återvända till sitt vanliga boende.
Andelen patienter som besökte sjukhusens öppenvård eller primärvården under en given dag var högre än andelen som vårdades på sjukhus, men översteg inte tio procent.
- Däremot behövde nästan två tredjedelar av patienterna efter slaganfallet åtminstone något dagligt stöd från kommunens socialtjänst, till exempel hjälp med matlagning, städning, säkerhetslarm och transporthjälp. Drygt en tredjedel av dessa äldre patienter fick dock hjälp av socialtjänsten redan före slaganfallet, säger Kurt Svärdsudd.
Fakta
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och hjärnhinneblödning. Hjärninfarkt, som beror på att blodproppar täpper till blodförsörjningen till en del av hjärnan, är den i särklass vanligatse orsaken till stroke. I Sverige insjuknar årligen mellan 25 000 och 30 000 personer i stroke och mellan 8 000 och 9 000 avlider till följd av slaganfallet.
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och hjärnhinneblödning. Hjärninfarkt, som beror på att blodproppar täpper till blodförsörjningen till en del av hjärnan, är den i särklass vanligatse orsaken till stroke. I Sverige insjuknar årligen mellan 25 000 och 30 000 personer i stroke och mellan 8 000 och 9 000 avlider till följd av slaganfallet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!