Personal på Upplands flygflottilj F16 i Uppsala (Ärna) har ansvar för att övervaka det svenska luftrummet, dygnet runt och året runt.
– Utifrån det säkerhetspolitiska läget är det oerhört allvarligt att Ryssland agerar på det här sättet. Det kan ses inte bara som en provokation mot Sverige, utan att de vill visa hela västvärlden vad de är kapabla till.
Det säger Pernille Undén, chef över Upplands flygflottilj F16 (Ärna) i Uppsala som har ansvaret för övervakningen av det svenska luftrummet. Personalen är utposterade på flera anläggningar i Sverige och luftövervakar flygtrafiken via radarbilder.
Och på onsdagen upptäckte man alltså de fyra ryska stridsflygplanen. Planen ska ha lyft från Kaliningrad och först flugit rakt norrut över Östersjön på internationellt vatten för att plötsligt svänga västerut och kränka det svenska luftrummet i höjd med Gotland.
– Incidentjaktledaren, som också tillhör F16 och som sitter i anslutning till luftbevakarna, gav då startorder till två JAS-plan att flyga upp och avvisa de ryska planen, säger Pernille Undén.
Varifrån startade JAS-planen?
– Det får jag inte uttala mig om. Det kan variera.
Hur avvisar man plan?
– Det kan se olika ut och beror på situation. Men att möta upp och vingtippa är ett internationellt kommando för att det andra planet ska bege sig därifrån.
Och om de inte ger sig av?
– Det har vi inte råkat ut för.
"Det kan ses inte bara som en provokation mot Sverige, utan att de vill visa hela västvärlden vad de är kapabla till", säger Pernille Undén, chef på F16, om de ryska stridsflygplan som på onsdagen kränkte det svenska luftrummet.
29 mars 2013 inträffade vad som fått namnet ryska påsken. Två ryska bombplan eskorterade av fyra stridsflygplan gjorde ett skenanfall mot Sverige genom att svänga offensivt mot Gotska Sandön. Kruxet var att det inte fanns några svenska stridsplan att skicka upp, eftersom så kallade incidentplan bara fanns redo nio timmar om dygnet.
– Vi kunde bara sitta och följa de ryska planen på skärmen. Efter det insåg Försvarsmakten och politikerna att vi måste ha bättre beredskap, säger Pernille Undén.
Hur agerar F16 nu utifrån det höjda hotet?
– På olika sätt. Dels synligt genom att exempelvis öva med andra. Dels genom anpassningar som inte syns, som kan innebära att vi bevakar vissa områden mer eller att vi omgrupperar och stärker upp olika funktioner.
När får F16 egna stridsflyg?
– Det finns en inriktning om att det ska bli permanent flyg på F16 men inga beslut är fattade. Det kan handla om transportflygplan men även stridsflyg. Det går säkert att snabbas på men det handlar om prioriteringar utifrån att anställa och utbilda personal samt ha infrastruktur och miljötillstånd på plats.