F 16-anställda mår fortfarande dåligt

Verksamheten ska fungera samtidigt som den personal som måste räkna med omplacering, nya arbetsuppgifter eller arbetslöshet behöver stöd.
— Ett sätt är att visa sig ute i verksamheten och träffa folk så mycket som möjligt, säger överste Christer Olofsson, som tillträdde tjänsten som flottiljchef och chef för F 20 vid årsskiftet efter Tommy Pålsson, som knutits till Högkvarteret som försvarsmaktens flygsäkerhetsinspektör.
Tillsammans med ställföreträdande flottiljchefen Patrik Dahle har han nu en viktig uppgift att hålla en normal flottiljvardag igång samtidigt som problemen hopar sig inför avvecklingen. Nu har flottiljen på plats 600-700 anställda, varav ungefär hälften civilanställda.
En del yrkesofficerare har redan hoppat av, i brist på tilltro till försvaret eller på grund av beslutet om att lägga ned flottiljen och placera skolflyget på Malmen. Andra har begärt tjänstledigt för prova andra arbetsuppgifter.
Nu åligger det flottiljledningen att hjälpa till med placering vid andra förband eller flottiljer. Samtidigt försöker man ta ansvar också för de civilanställda.

Orkar inte
De erbjuds att följa med på de förbandsresor som F 16 ordnar för att personalen ska få känna sig för om nya anställningar.
— Den personal som finns kvar mår väldigt dåligt, säger Patrik Dahle, som är den som i första hand hinner vara ute i verksamheten. Han ger ett exempel:
— Vi har utryckning av värnpliktiga i juni. Samtidigt skulle vi ta emot nya värnpliktiga i februari. Personalen sa ifrån, den orkade helt enkelt inte. Vi har varit tvungna att omstrukturera verksamheten. En del värnpliktiga har fått andra placeringar än planerat.
Flottiljen har nu ca 150 värnpliktiga. Det kan jämföras med närmare 1000 för tiotalet år sedan då verksamheten vid F 16 var som störst.
F 16-ledningen koncentrerar sig nu på utbildningen av värnpliktiga, på att säkra flygtid och på att omstrukturera verksamheten med de resurser som står till buds inför avvecklingen.
Men lika viktigt känns det att säkra personalens framtid, säger Christer Olofsson. Att flytta är en svår omställning.
— Det handlar ju också om familjerna, att hitta jobb som passar till båda. Här i Uppsala är det lättare för högutbildade makar.

Korkat
Beslutet att lägga ned flottiljen och förlägga skolflyget till Malmen utanför Linköping kallar han dumt.
— Ett korkat beslut. Det är korkat av ekonomiska skäl. Placeringen av skolflyget på Malmen kräver nya stora investeringar. Det är korkat därför att rekryteringen till utbildningen försvåras på grund av långa avstånd. Det är korkat därför att hela Mellansverige med Östersjöområdet och fyra miljoner invånare kommer att vara ett obevakat luftrum.
Men än lever F 16 och garnisonen med bland annat F 20, plats för ambulanshelikopterverksamheten, polisens flygskola, Försvarets underrättelse- och säkerhetscentrum, FTK, Flygtekniskt kommando, och flygverkstäder.

Opil-jobb
I vår klarnar det också hur många anställda som följer med Opils, den operativa insatsledningens, flytt till Uppsala. Den ska vara successivt genomförd fram till 31 december 2004. Det kan handla om ett par hundra jobb eller mer.
Även efter flottiljnedläggning kommer F 16 att fungera som militär flygplats. F 16 ska utnyttjas som krigsbas med insatsberedskap under kortare perioder varje år.
Patrik Dahle var på väg till en tjänst inom Flygtekniskt kommando när han nappade på erbjudandet att bli ställföreträdande flottiljchef. Han har varit anställd vid numera nedlagda flottiljen i Söderhamn och var åren 1998-2000 knuten till Högkvarteret.
— I Söderhamn genomfördes nedläggningen under några få månader. Här ska vi hantera en utdragen process inför den slutgiltiga avvecklingen, och det är smärtsamt för de anställda, säger han. F 16 har halverats, alla griper efter halmstrån. Det är svårt att möta människor i den här situationen. Det gäller att driva på informationen till personalen och vara tillgänglig.