Peter Mangs som suttit häktad för seriemorden i Malmö åtalas nu för tre mord och tretton mordförsök. Ända fram till i sommar pågår rättegången mot Anders Behring Breivik, som 22 juli 2011 sprängde de norska regeringskvarteren och sköt ihjäl 77 personer, mestadels unga människor på Utyöa.
Här i Sverige sprängde sig en ensam man inför julhandlande människor mitt i centrala Stockholm i december 2010. Det var den första terrorattacken i Sverige. Och för några veckor sedan blev judiska skolbarn mördade av en främmande man i Toulouse.
Det är bara några exempel på hur ensamagerande terrorister blivit ett verkligt och påtagligt hot i samhället. Men hur hittar man presumtiva gärningsmän innan oskyldiga människor får sätta livet till? Kan en ensam galning som skjuter ihjäl skolbarn spåras innan det är försent?
Gemensamt för alla som begår massmord är att de läcker signaler om vad de vill göra men omgivningen tar det inte på allvar eller ser det inte förrän det är för sent, menar forskaren och kriminologen Henrik Belfrage som tycker att man kan lära mycket av de fall som ändå avstyrts.
– Man kan upptäcka en sådan här person för oftast finns det en berättarvilja, de vill på något sätt tala om vad de tänker åstadkomma, säger Henrik Belfrage.
Han är professor i kriminologi och forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och har intervjuat flera hundra grova våldsbrottslingar i sitt arbete.
Den ensamagerande gärningsmannen, hur kan man upptäcka den?
– Det är inte helt lätt, för de här personerna har ingen historik av våldsbrott bakom sig. De debuterar oftast i allvarligt våld. Men det finns en del fall som avstyrts utan att det kommit till allmänhetens kännedom, säger Henrik Belfrage.
Han tar ett exempel med en alert skolkurator som sannolikt lyckades avstyra en skolskjutning i Sverige. I det här fallet fick kuratorn frågan av en elev ”Är det fel att döda sina kamrater även om de är moraliskt undervärdiga?”.
– I åtta av tio fall hade kuratorn kanske skämtat bort frågan. Men denna person tog det på allvar och rapporterade det vidare, säger Henrik Belfrage.
Han är en ledande forskare när det gäller inom området att ta fram så kallade riskbedömningsinstrument som används för att på förhand bedöma om en viss person kan tänkas begå ett allvarligt våldsbrott genom att känna till personens bakgrund. Riskbedömningsinstrumenten är kriterier för riskfyllt beteende och är framtagna för att ge struktur åt myndighetspersoner när de ska bedöma risker vid förföljesebrott, partnervåld och hedersvåld.
– Personer som begår massmord är oftast enstöriga individer och de flesta tar sitt liv efteråt. Andra kännetecken är att de känner sig kränkta, är utstötta, och oftast ser sig själva som begåvade individer. De saknar empati och är också rationella i sitt handlade. Majoriteten har en autismspektrumstörning, säger Henrik Belfrage.
Han poängterar att de allra flesta med en autismspektrumstörning inte begår brott. Men faktum kvarstår. Extremvarianterna träffar han i sitt arbete. De har en fixering och sitter fast i ett regelstyrt tänkande och uppfattas som väldigt udda personer utan kunskap om det sociala spelet.
Så här i efterhand har det också visat sig att en massmördare som Breivik skvallrar på nätet om sina planer innan katastrofen är ett faktum. På internet har dessa personer haft kontakt med likasinnade. De finns på nätforum och chattsidor för att utbyta åsikter och även uppmuntra andra att begå brott.
– Problemet är att spåren på dessa platser är knapphändiga och fragmentariska. Att manuellt surfa genom alla misstänka nätforum är helt enkelt en omöjlighet, säger Uppsalaforskaren Lisa Kaati, doktor i datavetenskap som deltar i ett forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Där försöker man hitta metoder för att automatisera tekniken för spaning på internet. Syftet är att datorprogram ska göra jobbet med att samla in information som eventuellt kan vara svaga signaler om att ett terrorattentat eller annan grov brottslighet planeras.
Tekniker för automatiserad textanalys finns redan i dag och på sikt kan därför polisen komma att utrustas med sådana spaningsmetoder i syfte att förhindra att en person planerar ett terrorattentat, menar Lisa Kaati.
– I det här forskningsprojektet vill vi förenkla tillvägagångssättet. Hur kan man till exempel hitta olika alias som kommer från samma författare? Vi vet redan att en person kan skriva under flera alias för att ett diskussionsinlägg ska se mer omfattande ut, helt enkelt för att det ska se ut som om många personer är engagerade i en diskussion, säger Lisa Kaati.
Andra detaljer som kan vara av intresse är att få reda på när på dygnet inlägg görs, vilka typer av ord som används, hur personen bygger upp meningar och vilka olika sorters känslouttryck som används. Genom att automatiskt gå igenom stora mängder text och information på nätet kan man hitta samband och relationer, som kan peka mot något misstänkt eller en misstänkt person.
Automatiserad översättning är ett annat sätt, till exempel för att översätta texter på olika extremistforum, vilket innebär att man inte behöver ha goda kunskaper i originalspråket om en text skrivs på en viss sida. Man kan också träna ett datorprogram att skilja mellan radikala och icke-radikala texter och leta upp hot som är riktade mot individer eller folkgrupper.
– För att lyckas med en terrorattack krävs en genomtänkt planering, en målmedvetenhet och övning inför uppgiften. För oss ser det slumpmässigt ut, men för gärningsmannen ligger flera års arbete bakom. Även om det aldrig går att skydda sig helt mot en terrorist kan en automatiserad metod ge större träffsäkerhet, säger Lisa Kaati.
Forskarna kallar det svaga signaler, de fragment av tecken som presumtiva gärningsmän lämnar efter sig på bloggar och andra sociala medier. Det gäller att hitta dem och lägga pussel innan en ensam galning slår till.
I fallet Anders Beiring Breivik har det i efterhand uppdagats att han var aktiv på högerextrema forum. Han hade köpt in konstgödsel utan att bruka någon jord för att tillverka sprängmedel och han bodde ensligt på en gård och bar på högerextrema åsikter.
– Det är svaga signaler som gjorde att man kanske borde ha tittat närmare på honom men denna information fanns inte sammanställd någonstans, säger Lisa Kaati.
Integritetsaspekten är något som polis måste ta hänsyn till. Den liknar den vid övervakningskameror på offentliga platser. Övervakningen på nätet är till för att polisen ska kunna upptäcka om ett brott planera. Men då riskerar också oskyldiga att övervakas.
– Problemet är att juridiken inte har hängt med i den digitala utvecklingen, därför behövs mer forskning kring de juridiska och etiska aspekterna av övervakning, menar Lisa Kaati.
Den ensamagerande gärningsmannen är extrem svår att upptäcka för polis just för att den verkar i det fördolda.
Men hur är det för gärningsmannen själv? Upptäcker han att han är jagad?
– Om en person är paranoid skulle han eller hon antagligen aldrig skriva på nätet. Men sen finns det personer som varnar på olika forum. Det är personer som hävdar att de är övervakade av Säpo och att man ska passa sig för att skriva ord som terrorism. De tror att de är övervakade, vilket är överdrivet. Det är nog långt ifrån alltid som polisen har möjlighet till det, säger Lisa Kaati.