Carl Swartling tycker att alla som lider av hyperhidros, överdriven svettning, ska få hjälp. Inte bara de med armhåle- eller handsvett vilka är områdena som behandlas enligt regionernas riktlinjer.
– Jag har blivit paria för att jag kritiserat Sveriges arbetssätt kring den här sjukdomen, säger han, försjunken i en fårskinnsfåtölj i lägenheten vid Övre Slottsgatan.
Visionen om ett "svett-Ikea" är något luddig i kanterna än så länge men Carl Swartling har återigen ambitioner som en sann entreprenör. "Återigen" då han har erfarenhet av att både öppna och stänga kliniker i både Stockholm, Köpenhamn och Oslo – något som har bevakats av media, däribland Kaliber, under begreppet "svettmiljonerna".
Myndigheter ansåg att han och klinikerna tjänade för mycket pengar – på människors svettningar.
– Man måste kunna få tjäna pengar om man är bäst på det man gör, säger Carl Swartling.
Sedan patientrörlighetsdirektivet blev svensk lag 2013 kan patienter behandlas kostnadsfritt i andra EU/EES-länder – bara det att notan landar på patientens hemregion. Carl Swartling hamnade på grund av detta i flertalet rättsliga tvister med Försäkringskassan och har vunnit de flesta i förvaltningsrätten fram till 2019, då en dom i Högsta förvaltningsdomstolen gick på Försäkringskassans linje. Då lade han ner klinikerna i såväl Köpenhamn som Oslo.
– Vi kunde som företag inte gå runt på priserna som regionerna satte. Min högsta önskan är att alla med hyperhidros ska få regionfinansierad vård. Då kan jag gå i pension med sinnesro.
Enligt nuvarande nationella riktlinjer ska endast patienter med hand- och armhålesvett behandlas av regionerna.
– Det är en svensk katastrof att alla människor som behöver hjälp inte får det.
Men vem är egentligen denne svettintresserade 57-åring som beskriver sig själv som paria? Och som välkomnas på kvarterskrogen Il Forno med en kall ipa innan han ens hinner sätta foten i lokalen. Och som dessutom glider runt i en stickad hatt mitt i sommaren – för att förhindra fler solskador på huvudet.
På stammishaket Il Forno står en kall ipa på bordet när han dyker upp. "Min stickade hatt, som man kanske kan undra över, har jag när jag spelar tennis för att undvika fler solskador på huvudet".
Hudläkaren Carl Swartling kommer från Falun men tog sitt pick och pack till Uppsala som 20-åring eftersom hans mor tyckte att han skulle studera till läkare.
– Hon tyckte läkare eller präst så det var en slump att det blev läkare.
Efter AT-tjänstgöring i Ängelholm blev det ett par år på narkosavdelningarna i Danderyd och Huddinge.
– Jag kände att anestesin inte passade mig. Man kunde vakna av att någon hade hjärtstillestånd på akuten.
Inte ett behagligt sätt att vakna på, konstaterar Carl Swartling. Lugnare blev det på venereologen, där man arbetar med sexuellt överförbara sjukdomar.
– Jag hade aldrig sett så mycket underliv i mitt liv... skrattar han.
Han tittade mycket i mikroskop på den tiden och intresserade sig för hudåkommor och hur hud i allmänhet påverkar människor när den krånglar. Svett i synnerhet.
Hunden Cleo får ovanligt mycket uppmärksamhet denna dag. "Det är min flickväns hund."
Vad är poängen med svett?
– Svett är en del i vår flykt- och kamprespons. Det behövs för att vi ska bli av med överskottsvärme och få bra grepp.
Men svettas man för mycket kan effekten bli tvärtom – man halkar och tappar saker.
– Hur mycket man svettas är ärftligt betingat och beror på hur höga trösklarna är i de svettreglerande delarna i hjärnan för inkommande stimuli såsom stress, värme och ansträngning. En del kan gå in i en bastu utan att det händer något. Har man däremot låg tröskel kan svetten rinna för måttlig stress eller värme, förklarar Carl Swartling.
Svett var spännande och kom att bli nästa spår.
– Jag jobbade på Akademiska och kom in i en forskargrupp som var först i världen med att behandla svett med botox. Med neurologerna skapade vi världens första svettmottagning. Under den här eran var vi världsledande, föreläste runt om i världen och fick priser.
Botox påverkar nervsystemet genom att nervsignalerna till svettkörtlarna hindras. Behandlingen är inte permanent utan behöver fyllas på i snitt två gånger per år.
– Fem till tio procent upplever att svetten kommer ut någon annanstans. Men lika stor andel upplever att de slutar svettas på obehandlade områden.
Avhandlingen som Carl Swartling blev klar med 2002.
Uppskattningsvis är tre procent av svenskarna drabbade och en till två procent hindras i sina vardagsliv.
Att hyperhidros, överdriven svettning, skulle bero på nervositet är inte sant, enligt Swartling.
– En del läkare misstar hyperhidros för att vara social fobi och initierar psykoterapi. Men när ansiktssvett behandlas försvinner också rädslan att prata inför folk. Alltså: svetten är hönan, inte ägget.
Carl Swartling menar att svettbehandling skulle minska åtgången av psykofarmaka, eftersom psykiska sjukdomar som ångestsjukdom, depression och social fobi är kopplade till hyperhidros.
– Nästan ingen hudsjukdom har så stor påverkan på din funktion som hyperhidros. Det leder till att folk inte räcker upp handen i klassrummet, de tackar nej till bröllop eller jobb med en viss klädkod. Man kanske inte kan jobba inom vården och använda handskar. En del vågar inte sitta på stolar och vissa måste bära blöja.
Carl Swartling brinner för att hyperhidros-patienter ska ha ett fungerande vardagsliv: "Aldrig känner jag att jag gör så mycket nytta som när jag sticker folk och tar bort deras svett", säger han.
I dagsläget är Carl Swartling ansvarig för Svettmottagningen i Stockholm och Köpenhamnskliniken som återöppnade i år. I Stockholm tar han emot privatbetalande och försäkringspatienter, i Köpenhamn betalar de danska regionerna för patienterna.
– Jag vill framöver satsa på Århus, Oslo, Malmö och Göteborg. Egentligen vill jag finnas över hela världen.
Men inte fysiskt. Fysiskt trivs han strålande i våningen vid Övre Slottsgatan. Där har han favoritrestauranger inom räckhåll och kamrater på promenadavstånd.
– Inte bara på Il Forno står ipa:n på bordet när jag kommer. Så är det på Le Parc och Tjuren också. Den känslan vill jag inte byta ut.
I övrigt kan man tänka stort – med ett "svett-Ikea".
– Jag tror att behandlingarna kan göras mer på löpande band så att det blir ett mellanting mellan Ikea och sjukhusvård.
Just nu pågår intensiv forskning, tillsammans med en professor och en docent i medicinsk genetik, på att behandla hyperhidros med en helt ny metod.
– Forskningen utgår från patienter som inte kan svettas på grund av mutationer i en gen som kodar för en avgörande byggsten, ett protein, i svettkörteln. Den enes lidande att inte kunna svettas kan med genforskning hjälpa de som lider av hyperhidros.
Oavsett resultat – och eventuella nya behandlingsmetoder – vill han bort från sjukhusens väntetider. För patienternas skull.
– Jag har patienter som har älskat covid för att de sluppit ta i hand. Så ska ingen behöva ha det. Aldrig känner jag att jag gör så mycket nytta som när jag sticker folk och tar bort deras svett.