För Richard Tellström är det viktigaste med nyår att gästerna är glada och att det känns festligt, inte exakt vad man använder för råvaror.
Elpriset, räntan och matpriserna kan göra att många vill – eller måste – spara in lite på nyårsfirandet i år. Men det behöver inte betyda att det blir mindre festligt.
Richard Tellström är docent i måltidsvetenskap och berättar att nyår som en festhögtid är relativt nytt. Nyårsmat har vi enbart haft sedan 1920-talet och saker som frysta räkor och helstekt kött har vi bara festat på sedan 1960-talet.
– Sedan kan man säga att millennieskiftet blev ett riktigt skifte där nyår blir champagnefierat. Det är här vi börjar med skaldjur och finare fisk som piggvar. Det är även på 2000-talet som desserterna blir viktigare såsom pannacotta och crème brûlée, säger han.
Samtidigt startade även ett "restaurangifierande" av hushållens matlagning där man plötsligt hade öppna kök mot matsalen och fler restaurangmaskiner. Richard Tellström berättar att det till stor del berodde på att vi på under 1990-talet gick med i EU och fick en stor momssänkning.
– Matpriserna föll med upp mot 50 procent på bara 5-6 år. Folkhemmets lite mer återhållsamma nyårsfirande gick i graven och det blev mer "extra allt nyår". I år är första gången på 30 år som nyår firas under svårare tider.
Det lyxiga nyår med ett stort firande är enligt Richard Tellström ett ganska nytt fenomen i Sverige.
Med det sagt så har han gott om tips på hur man festar till det utan att det behöver bli dyrt.
– Det som gör en måltid är att man tillagar den på ett annat sätt, och egentligen inte råvaror som kostar mycket pengar. Att servera rätter som i sig har en festlig touch räcker.
Som exempel på billigare förrätter föreslår han en räkcocktail som man gör på frysta ärtor, salladsblad och några räkor med majonnäs eller Rhode Island sås.
– Det är en skäligen billig förrätt men den har högt festvärde, alla kommer i feststämning och blir förtjusta. Eller crêpes, det är också billigt. Tunna fina pannkakor som man fyller med en stuvning. Kanske av svamp som ligger torkad från sommaren som man inte vet vad man ska göra med – det är perfekt.
Han tycker att man kan använda sig av saker man har hemma och till exempel pigga upp den överblivna julmaten. Han själv använder buljong som han gjort från julmatlagningen.
– Potatis är alltid billigt och gör man hasselbackspotatis blir det fest. Servera dem med huvudrätten så går den upp i finhetsvärde, så fungerar vi människor.
Till efterrätt tycker han det är perfekt med nötter, dadlar och fikon som nu är på rea efter julen. Eller rota fram den gamla likören man har längst bak i skåpet och häll över uppskuren citrusfrukt.
– Likör i en uppvispad grädde kan också snabbt bli en jättefin dessert.
Men för honom är det viktigaste med nyår att man har glada gäster, och han har även tips till feststämningen.
– Att man ägnar sig åt att ha lustiga hattar på huvudet och serpentiner. Gästerna kan ta med sig en lustig, riktig hatt hemifrån, det är inget man behöver köpa. Det ska vara en festlig afton helt enkelt, och lite larvigt.
Richard Tellström själv ska annordna middag hemma för sex personer där han lagar maten tillsammans med sin man. Hos dem blir det solöga med snaps, consommé, kalkon, ost och sen glassbomb till efterrätt.
Det han själv uppskattar mest på nyårskvällen är stunden efter middagen.
– Då går man laget runt och pratar om sina höjdpunkter och vad som var eländigt. Var det ett bra år eller ett riktigt dåligt år man aldrig vill ha tillbaka? Då blir det trösterikt och man kan skåla in det nya året, säger han och fortsätter:
– Man kan ha ett väldigt billig men festligt nyår. Och all mat blir roligare med tomtebloss, då kommer folk i feststämning. Det är berättelsen som gör måltiden.