Svar just nu
Ett år har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina och en chockvåg gick igenom Europa. Sedan dess har det rått ett slags utnötningskrig. Och inget tyder på att kriget kommer att ändra karaktär det närmaste året. Det menar Martin Kragh, Rysslandsforskare vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet.
– Man vågar väl spekulera uppemot tolv månader framåt. Bortom den tidshorisonten blir osäkerheten för hög. Det är så mycket som händer framöver, som presidentval i både USA och i Ryssland 2024, säger han.
Vad kan man tro om presidentvalet i Ryssland?
– Inget tyder på att Putin frivilligt kommer att kliva åt sidan och eftersom repressionerna ökat i landet så är det väl ett säkert antagande att han sitter kvar.
Vad har Putin för stöd?
– Antagligen på en liknande nivå som för ett år sedan. Opinionsmätningar är svårbedömda, men det finns oberoende forskning som visar att omkring halva befolkningen stöder Putin aktivt och att de därmed också stödjer kriget eftersom de litar på Putin. Överlag får man utgå från att många ryssar inte känner till vad som händer i kriget.
Vad har varit Putins största misstag?
– Putin har gjort tre grundläggande missbedömningar. Ett: han överskattade sitt lands militära förmåga. Två: Han underskattade den ukrainska försvarsförmågan och motståndsviljan – i sina vanföreställningar trodde han att ukrainarna skulle välkomna de ryska soldaterna. Tre: han underskattade västvärldens stöd till Ukraina. Det ekonomiska, politiska och militära stöd vi sett det senaste året saknar motstycke. Men så är det också exceptionella värden som står på spel.
Hur menar du?
– Om Putin lyckas med sina mål är vi tillbaka i situationen före 1945, det vill säga till den era som vi hade i Europa i århundraden där stormakter ger sig på mindre stater i syfte att kontrollera och härska. Kedjeeffekten om Ryssland vinner kriget skulle kunna bli oöverblickbar: det blir en signal till andra liknande stater att det går att agera på det här sättet.
– Skulle Putin uppleva att han lyckas i Ukraina skulle han dessutom inte stanna där utan blicka mot Moldavien, Belarus och delar av Georgien, Armenien och Kazaktstan – länder som han anser ligger i den ryska intressesfären.
Hur utsatta är de baltiska staterna och Finland i ett sådant läge?
– Det faktum att de är med i Nato eller på väg in i Nato har en avskräckande effekt.
Det var fler än Putin som trodde att Ukraina skulle falla fort. Vad beror Ukrainas framgångar på?
– Att de har en sådan enormt stark försvarsvilja. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj personifierar det här motståndet. Genom att ena det ukrainska folket och visa att regeringen inte lämnar Kiev har Zelenskyj ställt sig i frontlinjen för försvaret av hela den europeiska säkerhetsordningen. Det gör honom till en historisk ledare.
Vad avgör vem som vinner kriget?
– Uthållighet. Det Ukraina behöver för att genomföra förnyade motoffensiver är vapenleveranser från väst: stridsvagnar, luftförsvar, ammunition – men där är frågan hur mycket väst kan fortsätta stödja. Efter kalla krigets slut har västvärlden inte varit förberedd på den här typen av storskalig konflikt. Man har förberett sig för andra typer av konflikter: kriget mot terrorismen, cyberkrig och fredsbevarande insatser. Därför börjar en del länder nu nå en kritisk gräns för vad man kan skicka. Men vissa länder har ju större muskler, USA spelar här en helt avgörande roll.
Hur mycket utrustning har Ryssland?
– De har också problem. De har förlorat mer än hälften av sina stridsvagnar och har nu ändrat taktik för att använda mindre ammunition. Ryssland kommer att gå ur konflikten med en avsevärt försvagad militär.
Så hur länge kan kriget pågå?
– Det är en fråga om politiska beslut. Det finns två faktorer som skulle göra att kriget fick ett snabbt slut. Antingen att väst drar tillbaka allt stöd till Ukraina, och då vinner Ryssland. Eller så ökar väst kraftfullt stödet till Ukraina här och nu, för att möjliggöra en kraftig motoffensiv som tvingar ut Ryssland.
– Problemet hittills har varit att stödet från väst kommer i portioner där man hela tiden flyttar fram de röda linjerna för vilken typ av stöd man kan tänka sig att ge. Från att det först bara var tal om defensiva vapen till att man nu börjar prata om stridsflygplan. Om Ukraina fått det stödet redan från början hade kriget inte behövt bli så här utdraget.