"Alla drabbas av motgångar i livet, men om du har förmågan att lösa problem är risken för självmord mycket mindre", säger Anna Matzinger på Suicide zero.
Svar just nu
Det är den ideella organisationen Suicide zero som för andra året skickar ut boken "Livsviktiga snack" till alla svenska hushåll där det bor en nioåring.
– Boken riktar sig till föräldrar, med kunskap, tips och lekfulla övningar för hur man kan hjälpa sitt barn att prata om känslor och knepiga saker. I förlängningen är vår ambitiösa förhoppning att minska antalet självmord.
Det säger Anna Matzinger på Suicide zero, som skrivit boken efter intervjuer med läkare, psykologer och forskare.
Varför skickar ni den till föräldrar med just nioåringar?
– Åldern 9-12 år är en utvecklingsfas där hjärnan mognar. Medan en sjuåring är mer "Om jag vill bli Ronaldo kan jag bli det" så börjar det vid nioårsåldern dyka upp mer abstrakta och existentiella funderingar kring liv och död och funderingar på om man duger.
Hur hjälper samtal mot psykisk ohälsa?
– Att kunna identifiera sina känslor, prata om dem och söka hjälp är starka skyddsfaktorer inte bara mot självmord utan även mot exempelvis missbruk. Men samtal är också viktiga för att barn och föräldrar får en närmare och mer stabil relation, vilket ni båda får jättestor glädje av hela livet. Men innan man börjar prata om de mer jobbiga sakerna behöver man kunna snacka om allt annat, ha en bas.
Vad är bästa tipsen för att få igång snacket?
– Att skapa situationer där barnet känner sig bekväm att prata. När man gör saker tillsammans – kanske bakar eller skjutsar till träningen – är det ofta lättare. Bra att tänka på är också att ställa öppna frågor; i stället för att fråga "Var det bra i skolan i dag?" kan man säga "Berätta tre saker som hände i skolan i dag?". Sedan behöver vi vuxna bli bättre på att lyssna. Många barn slänger ur sig ledtrådar, men vi har ofta så fullt upp att vi inte riktigt lyssnar.
Och om barnet börjar berätta om något jobbigt som hänt, vad ska man tänka på då?
– Lyssna! Ofta vill vi föräldrar lösa problem åt barnen, men vi behöver ge barnen verktyg att själva hitta lösningarna. Lyssna in, ha tålamod och ställ frågor; "Hur kände du då?", "Skulle du velat gjort något annorlunda?" och liknande. Ofta har barn smarta lösningar själva, om vi kan peppa dem att hitta dem. Men vid allvarliga fall, till exempel vid mobbning, behöver föräldrar gripa in.
– Alla drabbas av motgångar i livet, men om du har förmågan att lösa problem är risken för självmord mycket mindre.
Har du tips på någon övning man kan göra?
– Ja, exempelvis övningen vi kallar Pratstartaren. Man lägger lappar med frågor i en burk som man drar, det kan vara allt från "Vad skulle du göra om du vann en miljon?" till "När var du ledsen senast?". Jag har testat det med min nioåring, och den kan bli en väldigt fin samtalsöppnare.
Kan barn undvika att berätta jobbiga saker av rädsla för att föräldern ska bli ledsen?
– Absolut, det är väldigt vanligt. Därför behöver man ta hand om sina egna känslor först: om man känner stor oro över barnets situation får man prata med en annan vuxen om det, för att se till att inte lägga oron på barnet.
Nu i veckan dimper handboken "Livsviktiga snack" ner i brevlådan hos de 4 286 familjer i Uppsala län som har en nioåring hemma.
Du är också förälder, är det något i detta du tycker är svårt?
– Ja gud! Teori och praktik är ju olika saker. Jag har själv svårt att hålla bort föräldraoron, den kan stå i vägen för att hjälpa barnen på bästa sätt. Och det är svårt att hitta stunderna att prata, särskilt för de äldsta som är 17 och 19. Den yngsta är 9, så hon är prick i målgruppen. Jag hade gärna haft den här boken när mina äldsta var yngre.
Vilka tips tycker du själv har varit bäst?
– Att ta hand om sin egen oro för att finnas där för barnet. Men också att lyssna och låta barnet vara med och hitta lösningar. Det har gjort jättestor skillnad hemma, man får veta så mycket mer genom att vara tyst.
Om man har barn som redan är tonåringar, är det för sent att få igång snacket då?
– Nej det är aldrig för sent, man får bara se till att vara lite mer envis. De kanske säger nej till att hitta på något med dig tio gånger, men så elfte gången blir det ja.
Hur mår svenska barn generellt i dag?
– Generellt bra. I 9-12-årsåldern tycker 98 procent att de har ett bra liv och känner att de kommer få en bra framtid. Men vi ser också oroande tecken på ökade psykiska besvär. I 11-årsåldern börjar särskilt tjejer få mer psykosomatiska besvär som sömnproblem. Unga tjejer känner sig mest pressade, men ser man till självmordsstatistiken är det flest killar som tar sitt liv. Män i alla åldrar har generellt svårt att prata om hur de mår.