Högarna i Gamla Uppsala är en plats dit många "norrskensjägare" brukar gå när KP-index är högt.
Vi närmar oss toppen på solens mest aktiva fas av solcykeln, alltså den tid när norrsken kan ses som starkast och längre från polerna. Det är anledningen till att Uppsalas natthimmel allt oftare färgats i grönt och rött på senare tid.
– Vi är på väg mot en topp. Jag tror att den nås först nästa år, men det vet vi först efter att den är nådd, säger Eric Stempels, astronom och forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
Det vackra skenet ser vi när jordens magnetfält träffas av solplasma som slungats ut från solen. Det inträffar allt oftare när vi närmar oss toppen av solcykeln, något som händer ungefär vart elfte år.
I Uppsala är det många som fått upp intresset för att jaga efter glimtar av norrsken om kvällarna. Facebookgruppen "Uppsala Northern Lights Watch" har över 22 000 medlemmar som hjälps åt att uppmärksamma varandra på när förutsättningarna är goda.
– För 20–25 år sedan var det mer en slump om man lyckades pricka rätt, det kanske var någon som var ute och gick med hunden om kvällen som fick se norrskenet, säger Eric Stempels.
Många använder sig också av appar som beräknar chanserna att se norrsken med hjälp av ett så kallat KP-index. Indexet mäter störningar i jordens magnetfält på en skala mellan ett och nio. Ju högre siffra, desto större är chansen att kunna se norrsken.
– Bor man i Uppsala bör man bli intresserad när KP-index ligger på fem eller högre. Klättrar indexet till sju eller åtta är det väldigt starkt. En nia sker nästan aldrig.
Vad är det då som avgör norrskenets färg?
– Den färgen man ser oftast är en vacker ljusgrön färg. Det har att göra med att solens partiklar krockar med syre. Det sker på en höjd på 50 till 100 kilometer, säger Eric Stempels.
Den röda färgen är dock svårare att se. Dels eftersom våra ögon inte är lika känsliga för det, dels för att den är mer diffus.
– Den gröna färgen har mer strukturer än den röda. Det beror på att den röda färgen uppstår när partiklarna krockar med syreatomer högre upp i atmosfären, 100–200 kilometer upp.
Höjden är även anledningen till att den röda färgen alltid syns ovanför den gröna.
Efter den här säsongen börjar chanserna att se norrsken att avta, inför nästa norrskenssäsong, som alltså väntas först om cirka elva år.
Men solstormarna kan leda till mer än vackra ljusspel på natthimlen. När en riktigt kraftfull solstorm träffar jorden finns det även risker, exempelvis att elnät kan slås ut.
För några månader sedan skedde ett norrskensutbrott med KP-index åtta, vilket varit det största hittills denna solcykel. Det var dock inget vi märkte av.
– Som tur är går det att förutsäga när sådana stormar inträffar eftersom det tar en till tre dagar för ett utbrott att nå jorden. Och då kan man vidta flera åtgärder. De som tillverkar de stora näten är medvetna om detta och näten ska kunna tåla vissa störningar, säger Eric Stempels.
Han berättar att jorden träffades av en kraftig solstorm år 1859, en händelse som kommit att kallas "Carrington Event". Det ledde till att de telegraflinjer som fanns då började skicka ut signaler på grund av störningarna i magnetfältet.
När nästa utbrott av samma kaliber når oss igen kan vi inte veta, men enligt Eric Stempels kan det ske med "några hundra års" mellanrum. Vad det kan innebära i ett mer elektrifierat samhälle är dock oklart.
– Det är ingen som riktigt vet vad det kan innebära. Men att det kommer ha konsekvenser är tydligt, även om man är förberedd, säger han.