Det kan vara lika svårt att lämna kriminaliteten som ett drogmissbruk. Det anser terapeuten Gunnar Bergström som behandlar personer som vill lämna brottsligheten. Arkivbild.
Att tänka som en kriminell handlar till stor del om att strunta i andra och bry sig mest om sina egna behov. Samt att förtränga hur andra människor skadas av ens brottslighet. Det anser terapeuten Gunnar Bergström vid stiftelsen "Kriminalitet som livsstil" och ger ett exempel.
– En kille fick syn på en Porsche som stod parkerad i Uppsala med nyckeln i. Killen visste inte vad han skulle ha bilen till men tog den ändå.
I början av behandlingen ville killen inte inse att han gjort något fel.
– Men när jag frågade hur han skulle ha reagerat om någon stulit hans dyra cykel blev svaret. "Jag skulle ha slagit ihjäl tjuven". Det tog tre månader innan han kunde medge att det inte var okej att ta Porschen, berättar Gunnar Bergström.
Två Uppsalabor som nyligen åtalats för mordplaner på en antagonist i Uppsalas undre värld.
Med många års erfarenhet som bland annat drogterapeut har han utvecklat en metod för att få kriminella att byta bana. Enligt Gunnar Bergström används programmet på ett hundratal behandlingshem och institutioner. Bland de som gått utbildningen finns anställda vid Uppsala kommuns avhopparenhet.
Sedan januari 2018 har det enligt polisen förekommit ett 90-tal skjutningar med 36 skadade och fem döda i Uppsala.
Gunnar Bergström säger att kriminella utvecklar särskilda tankemönster för att rättfärdiga sin brottslighet och blockera skuldkänslor när de skadar andra.
– Den kriminella personen behöver sina tankemönster för att kunna utföra brott och ändå stå ut med sig själv. Det kan vara tankar som "Om inte jag gjorde det brottet skulle någon annan göra det", "Det drabbar ingen, jag tar bara vad som är mitt", och liknande. Sådana här tankemönster måste brytas om personen ska kunna ändra livsstil.
För att minska kriminaliteten behövs förebyggande insatser som bättre skolor. Men det krävs även skärpta lagar och fler poliser, anser terapeuten Gunnar Bergström.
För en lyckad behandling är det viktigt att personen börjat tröttna på tillvaron som brottsling och känt av det höga pris de betalar för sin livsstil i form av allt från fängelsevistelser till risken att dödas. Avgörande är även att personen klipper med sina brottskumpaner.
Enligt rikspolischefen Anders Thornberg kan 30 000 personer i Sverige kopplas till skjutningar och sprängningar.
– Jag har aldrig träffat någon som klarat att lämna kriminaliteten utan att bryta med sitt gamla umgänge. Det är svårt för många, fem minuter efter de kommer ut från anstalt ringer de gamla kompisarna. För en del är det så farligt att klippa av med sina brottsliga bekanta att de måste flytta.
Sprängningar har blivit ett vanligt inslag i nyhetsrapporteringen. På bilden ett attentat på Östermalm i Stockholm i januari 2020.
När deltagarna kommit långt i behandlingen kan det bli dags att ta upp känsliga frågor kring hur hänsynslöst de behandlat brottsoffer och anhöriga. Ytterligare ett steg är att våga visa sitt rätta jag bakom den tuffa fasaden.
– Många har en falsk sida som de blåser upp med anabola och tatueringar, säger Gunnar Bergström. Men bakom finns ofta en liten rädd figur och på slutet av behandlingen kan en del säga att de känner sig som en bluff. I en trygg grupp kan de även berätta om sin rädsla för att lämna den kriminella tillvaron och leva Svensson-liv.
Organisationen Hells Angels är sedan länge etablerad i Sverige och har en lokal även i Uppsalatrakten.
Hur många kriminella finns det då i Sverige? År 2018 beräknade Institutet för framtidsstudier, IFF, att 15 000 personer sysslade med organiserad brottslighet och/eller våldsbejakande extremism. I år har rikspolischefen Anders Thornberg uppgett att 30 000 individer kan kopplas till skjutningar och sprängningar.
Regeringen planerar att öka minimistraffet för grovt vapenbrott från två till fyra års fängelse. Lagändringen föreslås gälla från april 2024.
Varför blir en del kriminella?
– Det finns flera orsaker, säger Gunnar Bergström. Ofta rör det sig om personer som saknat bra moraliska förebilder under sin uppväxt. En dålig start i livet är en annan faktor. I en studie bland fängelsedömda i USA var det bara 14 procent som svarade att de inte upplevt barndomen som negativ.
I IFF:s studie hade 19 procent av de kriminella fått insatser från socialtjänsten som unga och 45 procent hade en psykiatrisk diagnos.
Brottslighet förklaras ofta med fattigdom, men Gunnar Bergström anser att det bara delvis stämmer.
– Alla fattiga blir inte kriminella och alla kriminella är inte fattiga, konstaterar han.
Ett tidningsbud sköts till döds i Haninge i mars 2022. Enligt åklagaren var han helt oskyldig och dödades av misstag av kumpaner till den så kallade Räven från Uppsala.
Vad kan göras för att minska kriminaliteten?
– Vänstern vill satsa bättre skolor och andra förebyggande insatser. Jag är själv vänster och håller med. Men vad vänstern inte förstått är att om kriminaliteten väl slagit rot börjar den leva sitt eget liv. Förebyggande räcker inte, det behövs även tydliga påföljder, ökad upptäcktsrisk och ibland fler och effektivare poliser.
Samhällets kostnader för en gängkriminells brottskarriär kan bli runt 23 miljoner kronor på 15 år, enligt en beräkning av nationalekonomen Ingvar Nilsson.
Samtidigt är han kritisk till de hårda vindar som blåser med förslag på anonyma vittnen, adhd-testning av förortsbarn, utvisning av kriminellas släktingar och liknande.
– Vissa av förslagen tar inte hänsyn till mänskliga rättigheter, där skjuter politikerna bara från höften och sådant är jag helt emot.