"Det ser inte ljust ut de kommande åren"

Även experten hade hoppats att #metoo hade gett större effekter. "Man måste förstå att det handlar om normer", säger Josefina Erikson, docent vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.

Josefina Erikson, docent vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.

Josefina Erikson, docent vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.

Foto: Privat

Uppsala2022-10-16 19:10

– När #metoo bröt ut globalt så fick det ett mycket större genomslag i Sverige än i flera andra länder. Det skapades nätverk som blev väldigt starka och många som anslöt sig, och som ledde till en hel del skillnader då. Men nu i efterhand hade jag nog hoppats på att det skulle ha fått mer effekt, säger Josefina Erikson. 

Hennes forskningsintressen omfattar genus och politik och i synnerhet genus och lagstiftare, prostitutionspolitik och feministisk institutionalism. Just nu utforskar hon svenska riksdagen samt studerar fackföreningarnas jämställdhetsarbete.

undefined
Josefina Erikson, docent vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.

– Det har ju hänt en del inom vissa sektorer. Men inom akademien till exempel, som är min egen arbetsplats, kan man egentligen inte se några större förändringar. Det är inte så att det har kommit några tydliga åtgärdsplaner eller så. 

Hon menar däremot att man kan se en viss skillnad inom politiken efter uppropet #Imaktenskorridorer, ett av de sidouppropen som skapades i kölvattnet av #metoo.

– I riksdagen har man bestämt att man ska införa en slags visselblåsarfunktion dit man ska kunna vända sig. Eller, det har diskuterats, men man har inte riktigt kommit någon vart när det gäller konkreta åtgärder där heller, säger hon.

Varför #metoo inte har fått den genomslagskraft hon hade önskat tror hon beror på att det inte handlar om ett konkret problem, utan mer om diffusa strukturer.

– Man måste hitta ett sätt att jobba långsiktigt med en viss typ av kultur och sociala strukturer, och den typen av arbete är svårare att genomföra och hålla i under en längre tid.

Hon menar att det inte finns någon enkel lösning.

– Det är ett arbete som vi alla måste hjälpas åt med, eftersom det handlar om strukturella ojämlikheter mellan könen. Det är så lätt med jämställdhet när det gäller att införa en reform, men allt som är subtilt är mycket svårare att komma åt. 

Domar om förtal var en konsekvens av att kvinnor i samband med #metoo namngav påstådda förövare i sociala medier. Dessa förtalsdomar har också bidragit till att hämma rörelsen, menar Josefina Erikson.

– Förtalsdomarna har ju fått en hel del medial uppmärksamhet, som har underminerat själva kraften i rörelsen. De kan ha gett en orättvis bild i relation till de problem som kvinnor faktiskt utsätts för.

Hon menar också att mycket av fokuset låg på enskilda kända män under #metoo, vilket kan vara en bidragande faktor.

– Det kan ha bidragit till att individualisera problemet, när det egentligen handlar om kulturer, strukturer och normer. 

Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) så har antalet anmälda sexualbrott ökat i Uppsala de senaste åren. År 2014 anmäldes 337 sexualbrott, jämfört med 2021 när det anmäldes 528. 

Åklagarchefen Ingrid Isgren vid Åklagarkammaren i Uppsala menar att ökningen av anmälningar till stor del beror på samtyckeslagen som infördes under 2018.

undefined
Ingrid Isgren, chefsåklagare.

– Numera är fler saker kriminaliserat. Men om mörkertalet har minskat eller inte vågar jag inte uttala mig om, säger hon.

Josefina Erikson instämmer med åklagarchefen angående mörkertalen, men menar också att man måste göra skillnad på faktiska brott och händelser som är mer diffusa.

– #metoo har ju också handlat mycket om situationer och platser där kvinnor blir marginaliserade på olika sätt. Sådana händelser kanske inte går att anmäla, men de är ju ändå ett väldigt stort problem. De uppmärksammade fallen i media har väl kanske främst handlat om våldtäkt eller annat sexuellt utnyttjande som är direkt brottsligt. Det är ju därför det är så svårt att mäta också, för det som inte går att anmäla är också problematiskt, säger hon. 

Hon hoppas dock att fler människor är mer medvetna i dag än innan #metoo.

– Jag tror att många förstått att det är ett utbrett problem och jag hoppas att fler individer har koll. På den fronten tror jag att #metoo har skapat skillnad.

Hur ser du på framtiden?

– För att vara ärlig så ser det inte alls ljust ut. Jämställdhetsfrågor ligger inte direkt högt upp på den kommande regeringens agenda heller. Det senaste valet har ju inte handlat någonting om våld mot kvinnor eller liknande, vilket jag kan tycka är rätt förvånande.

#metoo

Flera kända svenska män fick avgå efter anklagelser om övergrepp under hösten 2017.

Medias rapportering om #metoo har kritiserats hårt i efterhand för att bland annat ha publicerat namn på män som inte fällts av domstol.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!