"Samarbetet mellan turkisk och svensk polis fungerar bra, men mycket återstår", menar statsminister Ulf Kristersson i en intervju med Efter fem. Kristersson understryker att ett telefonsamtal med president Erdogan inte är aktuellt.
"Både Turkiet och Sverige tillämpar principen att man inte lämnar ut egna medborgare."
Så lät det när Ulf Kristersson medverkade i TV4:s Efter fem och talade om Rawa "Räven" Majid, som i nuläget befinner sig på turkisk mark. Majid tros ha legat bakom flera av de våldsdåd som drabbat Uppsala under den senaste tiden.
Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, menar att relationen mellan de två länderna minst sagt är spänd, särskilt när intresset att få gängledaren utelämnad kan kollidera med Sveriges inträde i Nato.
– Det är två länder som i grunden har en bra relation, men i samband med Natoprocessen har den blivit laddad, säger Turkietforskaren.
Justitiedepartementet har länge velat uppnå ett samarbete med turkiska myndigheter gällande organiserad brottslighet. Förhoppningen var att Natoprocessen skulle öppnat upp frågan ytterligare, men i stället verkar det ha blivit tvärtom.
– Å andra sidan kan det innebära att nya alternativ öppnas upp om Natofrågan får en lösning, menar Per Levin.
Per Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, menar att Sverige hade hoppats att Nato-processen skulle öppna upp för samarbete med Turkiet gällande organiserad brottslighet, men så verkar det inte bli.
En annan möjlighet att stoppa gängledaren är så kallat överförande av lagföring. Det betyder att man begär att Turkiet tar över lagföringen för de brott som Räven misstänks för i Sverige. Turkiet verkställer då både straffet och prövar ansvarsfrågan.
Men Henrik Söderman, kammaråklagare på riksenheten för grov organiserad brottslighet, är inte helt optimistisk.
– Hittills bedömer jag att det inte är optimalt att göra det, men inget är skrivet i sten. Vi får se hur det landar, men det är nog ingenting som kommer ske i närtid, berättar han.
Finns det tillräckligt med resurser att göra detta?
– Legalt sett finns möjligheten, men om det blir så eller inte vill jag inte uttala mig om, säger Henrik Söderman.
Turkietforskaren Paul Levin anser att det finns politiska anledningar som kan bromsa lagföringen.
– Jag tror att man från svenskt håll är lite försiktig att trycka på för hårt i frågan om Räven. Man vill inte äventyra den absolut viktigaste frågan – Nato, säger Levin.
Varför tror du att turkiska myndigheter inte redan har lämnat ut Rawa Majid till Sverige?
– Generellt sett så lämnar man inte ut turkiska medborgare. Men man kan ju ha frågetecken kring processen att Majid fick turkiskt medborgarskap när han var internationellt efterlyst av Interpol, menar Paul Levin.
Rawa Majid fick sitt medborgarskap i Turkiet genom att investera i fastigheter, en princip som fått mycket kritik i landet.
Rawa Majid fick medborgarskap i Turkiet genom att investera i fastigheter, något som fått mycket kritik av landets opposition. "Jag vet inte om det gäller att president Erdogan vill köpa till sig röster", säger Turkietexperten Per Levin.
– Oppositionen menar att man säljer ut medborgarskap för att få röster. Landet är i stort behov av utländskt kapital, vilket gör det lättare att investera i Turkiet och få medborgarskap i utbyte, berättar Turkietforskaren Paul Levin.
– Skulle slutresultatet bli att han inte längre är turkisk medborgare kommer frågan i ett annat läge, säger Henrik Söderman.
Men huruvida det kommer att gå att få Räven utlämnad är oklart, då samarbetet mellan Sverige och Turkiet ofta stoppas av politiska låsningar, menar Paul Levin.
– Det är viktigt att svenska myndigheter lyssnar på de turkiska myndigheternas önskemål. Båda länderna måste vara lyhörda för den andra sidans problem och synpunkter, säger han.