UNT har i flera artiklar berättat om ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, och om hur myndigheter misslyckas med att hjälpa dem. En central roll i nästan samtliga fall är att ungdomarna luras eller tvingas in i äktenskap.
Den 1 juli införs en ny svensk lag som innebär att tvångsäktenskap klassas som ett brott, oavsett i vilket land det sker. Som bland annat skolpersonal vid Fyrisskolan tidigare vittnat om i UNT finns många fall som visar hur ungdomar skickats utomlands av sina familjer och gifts bort för att sedan återvända med sin make eller maka. Något som Migrationsverket även känner till.
– Vi får ganska mycket indikationer från skolor om ungdomar som åker till något av föräldrarnas hemland under sommarlovet och gifter sig, både personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning, säger Håkan Jonsson, juridisk expert vid Migrationsverket.
Han är positiv till lagen om tvångsäktenskap men tror inte att den nya lagstiftningen kommer att påverka myndighetens möjligheter att förhindra den typen av äktenskap.
–Vi låter ju inte tvångsäktenskap ligga till grund för ett positivt beslut. En del kommer till oss och säger att de inte vill att partnern ska komma till Sverige för att de egentligen inte alls vill vara med honom eller henne. Men om vi avslår en ansökan om uppehållstillstånd så måste den sökande informeras om varför, det får inte vara hemligt och då ångrar den drabbade sig oftast på grund av rädsla över vad familjen ska göra, säger Håkan Jonsson.
Migrationsverket kan själva välja att inleda en undersökning om tvångsäktenskap om de får indikationer på att något inte står rätt till, men enligt Håkan Jonsson sker det sällan. På grund av begränsade resurser samt det faktum att de flesta äktenskap sker med bådas samtycke så sker processen hos Migrationsverket sedan ett antal år tillbaka genom skriftligt förfarande vilket försvårar möjligheterna att väcka misstanke.
– Det krävs att någon vågar säga något. Vi är medvetna om problemet med tvångsäktenskap men det är inte så hemskt mycket vi kan göra åt det, säger Håkan Jonsson.
Utredningen som ligger till grund för den nya lagen om tvångsäktenskap har letts av Uppsalabon Göran Lambertz. En av experterna som han har involverat i utredningen är Juno Blom - utvecklingsledare för arbetet mot hedersrelaterat våld vid länsstyrelsen i Östergötland - en myndighet som har haft ett uppdrag från regeringen sedan 2005 att bedriva förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell nivå.
– Jag har mött många flickor som har tvingats gifta sig mot sin vilja, så min roll har varit att beskriva de här barnens och ungdomarnas verklighet. Jag är oerhört positiv till den nya lagen - det här är ett viktigt ställningstagande från samhället som visar att alla barn och människor är lika värda och har lika mycket rätt till skydd, säger hon.
Migrationsverkets kommentar om att lagen troligtvis inte kommer att påverka deras möjligheter att hjälpa drabbade förvånar inte Juno Blom.
– Jag tycker att det är symtomatiskt för hela samhället. Oavsett om man jobbar på Migrationsverket, skolan eller socialtjänsten så måste alla myndigheter förstå hur svår situation de här unga människorna befinner sig i. Man måste verkligen jobba med motiverande samtal.
Hon jämför med hur samhället agerar om en person står på ett tak redo att hoppa mot sin död.
– Om man förstår att människan vill ta sitt liv så skickar man dit polisstyrkor för att få personen att inte hoppa, man säger inte bara att det är upp till dig. Alla som möter de här ungdomarna som tvingas in i äktenskap måste sätta sig in i deras verklighet och förstå deras maktlöshet, säger hon.