EU-valet
I slutet av april röstade en stor majoritet ja till EU:s första lagar om mäns våld mot kvinnor – någonsin.
För Uppsalabon Evin Incir (S) var det en personlig vinst.
Det är nämligen hon som varit huvudförhandlaren bakom lagförslaget, och nu är samtliga 27 medlemsländer tvungna att förbjuda kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap.
Alla måste dessutom arbeta för att förebygga våld i nära relationer, och så kräver förslaget att länderna steppar upp kampen mot könsbaserat våld på nätet.
– Det kändes väldigt stort. Fortfarande ses våld i nära relation som en familjeangelägenhet på flera håll i Europa. Och bara 0,5 procent av våldtäkterna i Europa leder till fällande domar, säger Evin Incir.
Vi träffas på Socialdemokraternas kansli i Boländerna. Evin Incir anländer med andan i halsen. Det är fullspäckade dagar nu veckorna fram till EU-valet. Hon orkar för att det är kul, förklarar hon, men det är inte helt okomplicerat.
Mitt i valrörelsen drabbades hon av njursten och har legat inlagd på Akademiska sjukhuset.
– Jag har fortfarande en njursten, vilket låter lite hemskt. Jag har smärtstillande men det har inte riktigt löst sig än.
Sedan hon blev invald i parlamentet 2019 har hon en lägenhet i Bryssel och en i centrala Uppsala. Hit flyttade hon 2009 för att plugga juridik, efter att ha växt upp i Göteborgsförorten Bergsjön med kurdiska föräldrar. Ja, hon har många identiteter, konstaterar hon.
– Jag känner mig som både Göteborgare och Uppsalabo. På samma sätt som jag känner mig hundra procent svensk och hundra procent kurd.
Men det är som Uppsalabo – och företrädare för Uppsala läns valkrets – som Evin Incir kandiderar till Europaparlamentet.
Under valrörelsen är utmaningen att visa för invånarna i Uppsala län varför EU är viktigt, fastän det kan kännas så långt borta.
– Bryssel är inte en bubbla. Alla de frågor som vi jobbar med där påverkar också Uppsala, som klimatfrågor och gängkriminalitet. Och det bästa sättet att säkerställa att politiken går åt rätt håll är att vara med och påverka, säger hon.
Att hon blev huvudförhandlare för det nya lagpaketet kring mäns våld mot kvinnor kom inte som någon överraskning – åtminstone inte för henne själv. Hon hade haft siktet inställt på just den posten och beskriver en hel del "vassa armbågar" från sin sida innan hon slutligen fick slå sig ner bredvid förhandlingskollegan, irländska Frances Fitzgerald.
– Jag hade tur, hon sitter i den konservativa gruppen EPP men är rätt progressiv. Tillsammans, eftersom vi tillhör de två största partigrupperna i parlamentet, fick vi med oss en enorm majoritet. Hade det varit någon annan, en riktigt konservativ person, hade det nog varit svårare, säger Incir.
På en punkt körde de dock fast.
I grundförslaget fanns från början en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning med, likt den som för några år sedan infördes i Sverige. Men för att komma vidare blev de tvungna att stryka den delen.
– Frankrike, Tyskland och Ungern, bland andra, utgjorde ett stort hinder. De ville inte ha med en samtyckeslagstiftning. Det var en fajt jag drev under lång tid, men de vägrade och tillsammans utgjorde de något som kallas en blockerande minoritet.
Ser du det som ett misslyckande?
– Det är klart att jag skulle ha velat att det var ännu starkare. Men vi adresserade frågan från en annan vinkel: det preventiva arbetet. Så då fick vi till slut med att alla medlemsstater har en skyldighet att arbeta för en samtyckeskultur. Och det är första gången i EU:s historia.
En fråga som brukar dyka upp inför EU-valen vart femte år är den om parlamentarikernas kontorspengar, som ska användas till sådant som hyror, konferenser och datautrustning. Varje parlamentariker får cirka 57 000 kronor i månaden, alltså omkring 3,4 miljoner under en mandatperiod.
Från EU finns inget krav på att redovisa hur pengarna använts, men när Svenska Dagbladet frågade de svenska parlamentarikerna om de kunde visa upp sina kvitton fick de ett ja från parlamentariker från V, MP, L och C.
Socialdemokraterna är ett av de partier som valt att endast redovisa sina utgifter internt.
När Evin Incir kandiderade till Europaparlamentet 2019 frågade sajten Europaportalen om hon planerade att visa sina kontorspengar. Då svarade hon:
"Ja, det tycker jag är jätteviktigt. Både för förtroendet och transparensens skull. Och jag tror också att använder man dem till rätt saker, har man inget att dölja."
Höll du vad du lovade?
– Det vi gjort är att vi har tillsatt en revisor som går igenom våra kvitton. Eftersom vi säkerställer att stödet går till ändamålet genom revisionen känner jag att vi har gjort det vi lovat.
Att du säger en sak och sedan gör en annan, hur tror du att det påverkar väljarnas förtroende för dig?
– Jag hoppas ju att förtroendet ligger i att vi säkerställer att stödet går till ändamålet. Och när vi tog vid 2019 fanns ingen struktur med en revisor på plats, så vi bedriver ju en politik som säkerställer mer transparens i Europaparlamentet, vilket det finns väldigt mycket brist på.
För två år sedan slog EU fast att Ungern inte kan betraktas som en demokrati under Viktor Órbans regim. Detta, tillsammans med exempelvis de "hbtq-fria zoner" Polens dåvarande regering införde 2019, har väckt frågan om vilka krav som bör ställas på medlemsländerna.
Evin Incir tycker att sådana länder ska bestraffas – få sina bidrag indragna eller, i värsta fall, slängas ut ur unionen.
Med en sådan hållning menar vissa att EU i stället driver de här länderna närmare Putin och Ryssland. Ser du den risken?
– Ja, man riskerar dels att driva in befolkningen i klorna på förtryckarregimerna i sina länder, dels länderna in i famnen på Ryssland eller Kina. Det sätter ju hela den internationella rätten på spel. Om skurkregeringarna inte ändrar sig så behöver man ta till hårdhandskarna och överväga en uteslutning, men det först efter att vi uttömt alla andra möjligheter.
I första hand har Incir ett annat förslag:
– Om man stryper stödet till regeringar bör man ge de pengarna till de som befinner sig under attack i respektive land, som civilsamhällesorganisationer och personer som jobbat med hbtqi-rättigheter eller kvinnors och flickors rättigheter.
Efter intervjun ska Evin Incir hasta vidare: ett besök på en stålfabrik i Tierp väntar.
– Det är väldigt intensiva dagar, konstaterar hon.
Vet du inte hur du ska rösta i EU-valet? Gör valkompassen här: