Totalt har Uppsala kommun lagt ut 4 995 500 kronor. Det mesta, 3,9 miljoner, har gått till advokatfirman Mannerheim och Swartling i Stockholm som skött de juridiska frågorna gentemot Bryssel. Konsultation i ekonomiska frågor har Copenhagen Economics stått för. Det har kostat 940 000 kronor. Översättningar har gjorts för 150 000.
Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt (M) anser att summan måste ställas i relation till vad hela arenan kommer att kosta att bygga, 650 miljoner kronor.
– Hela ärendet är nu utrett och har blivit ett prejudikat som vi jobbat fram i samarbetet med EU. Det kommer att fungera som vägledning för andra arenabyggen inom EU.
Var det värt pengarna?
– Det känns bra att det gjorts på ett grundligt sätt, säger han, men anser att det var svårt att förutse de svårigheter som kantat projektet.
Folkpartisten Eva Edwardsson stödde den överklagan av fullmäktiges beslut som ledde till att kommunen tvingades anmäla frågan för prövning av EU-kommissionen. Hon tycker att kommunen borde ha utrett arenaupplägget grundligare innan beslut fattades.
– Hade politikerna kopplat in sina egna jurister och konsulterat experter från början och lyssnat på dem så hade man inte behövt göra den här prövningen. Kommissionen har ju inte godkänt att kommunen lägger in stora belopp i ett privat bolag utan att ha någon kontroll över hur pengarna används. Jag tvekar inte om att det var rätt att överklaga, säger hon.
Miljöpartiet är mot Uppsala Arena och kommunalrådet Maria Gardfjell tycker att kommunen kastat fem miljoner i sjön.
– Det finns inte ens ett regelrätt politiskt beslut att avsätta pengarna. De hade behövts till ombyggnad och upprustning av de arenor vi har, säger hon.