Söndag den 25 maj är det val till Europaparlamentet. Blir det som i EU-valet 2009 kommer bara drygt varannan av oss att utnyttja vår rösträtt. Då tog sig 53,5 procent av Uppsalaborna till vallokalerna – vilket kan jämföras med de 86,6 procent som röstade i senaste riksdagsvalet.
– En del tror nog fortfarande att det handlar om att ta ställning till EU-medlemskapet, men så är det ju inte. Valet handlar om att ta ställning till själva politiken i EU, om man vill se en höger- eller vänsterpolitik och om bland annat klimatfrågan, säger Sverker Gustavsson som är professor i statskunskap på Uppsala universitet.
Han tror också att avståndet får en del att välja sofflocket.
– Många känner nog att EU ligger långt bort. Man inser inte hur många frågor som Sverige förbundit sig till att samordna på europeisk nivå i och med EU-medlemskapet. Det handlar om mat, läkemedel och andra frågor som ligger oss nära.
Ja, faktum är att massor av frågor i vår vardag är beslutade på EU-nivå. Som hur ditt nedspolade toavatten ska tas omhand. Hur säkra dina barns leksaker är. Vad dina frukostflingor får innehålla – och hur flingpaketet sedan ska återvinnas. Vilka som ska ha chansen att köra våra gröna stadsbussar och få bygga någon av alla sportarenor som är på gång i stan. Om vattnet i kommunens badplatser är ok att bada i. Vilken slags glödlampor du får lysa upp ditt hem med. Till och med vad klockan är.
Sex av tio frågor på ett genomsnittligt kommunfullmäktigesammanträde är påverkade av EU:s regler. Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjort.
– När vi är ute och föreläser om det här för politiker och tjänstemän brukar många bli förvånade över att EU påverkar den kommunala vardagen så pass mycket, säger Karin Flordal som är EU-samordnare på SKL.
Det är kanske inte så lätt heller att ha koll på vilka lagar som från början är svenska och vilka som är fattade på EU-nivå. Det pågår hela tiden ett arbete med att anpassa de nationella lagarna efter EU:s. Skulle reglerna krocka är det EU:s som gäller.
– Men det är viktigt att komma ihåg att det inte är "dom där borta i EU" som bestämmer. Vid varje bord där beslut tas sitter en svensk med. Genom att rösta i valet är man själv med och påverkar vilka som får bestämma i EU, säger Karin Flordal.
Och det har inte blivit mindre viktigt att rösta i EU-parlamentsvalet. Tvärtom. Sedan förra valet 2009 har parlamentet fått betydligt mer makt i och med Lissabonfördraget från 2009.
– Vilka parlamentariker vi väljer har därmed fått större betydelse, säger hon.
Jamen vad bestämmer EU då? I vissa frågor nästan allt. Det mesta du köper i din mataffär är reglerat av EU: vilka tillsatser som får finnas i livsmedel och hur de ska märkas är ett jätteområde, och kommunen ska se till att de som producerar lokal mat följer reglerna. Miljö- och energifrågor är ett annat område där EU:s regler gäller rakt av och det påverkar bland mycket annat hur vi i Uppsala tar hand om sopor och avlopp, var och hur vi kan bygga och hur mycket vi kan smutsa ner vatten, mark och luft.
För Uppsala spelar EU:s fria rörlighet roll för universiteten. Varje läsår kommer omkring 600 studenter till Uppsala via EU:s utbytesprogram Erasmus, och omkring 400 Uppsalastudenter åker ut i Europa via samma program.
– EU:s fria rörlighet märks mer i en universitetsstad som Uppsala, vi är betydligt mer internationella i dag än innan EU. Dessutom kommer ju mycket av våra forskningsanslag också från EU, säger Sverker Gustavsson.
Sedan får ju invånarna i Uppsala län olika typer av EU-stöd också. Länets jordbrukare fick förra året 318,5 miljoner kronor i så kallat gårdsstöd. Och omkring 70 miljoner kronor från EU gick i fjol till olika landsbygdsprojekt i Uppsala län, bland annat till utbyggnad av bredband. Länets företagare har också fått tiotals miljoner om året i EU-projekt som stöttar nyföretagande och innovationer. Många miljoner sammanlagt – men faktum är att Sverige och Uppsala ändå är ett av de områden i Europa som får klart minst EU-stöd. EU strävar nämligen efter att utjämna skillnader och i relation till många andra områden har vi det väldigt bra.