Kriminellt liv
Avhopparverksamheten är startad i nära samverkan mellan Uppsala kommun, polis och andra berörda myndigheter. Målsättningen är att personer ska lämna en kriminell verksamhet. Satsningen sjösattes i april i fjol.
– Vi beviljar personer olika insatser som vi bedömer krävs. Det är individuellt. Det kan till exempel vara en skyddsåtgärd att snabbt flyttas till en skyddad adress, säger Ann-Christine Dahlén, avdelningschef på socialförvaltningen.
– Man kanske behöver försörjningsstöd eller olika insatser för att komma igång med sysselsättning. Det kan också vara så att personen har en gedigen missbrukshistoria som man behöver behandla, eller att någon behöver jobba med motivationen.
Uppsala kommun har hämtat inspiration från Malmö som haft denna typ av verksamhet igång under flera års tid. Men man har även tittat på andra kommuner, hur de arbetat och organiserat sig, till exempel i Göteborg, norrort i Stockholm och Örebro.
Eftersom det handlar om att människor hoppar av kriminella gäng finns det en ganska hög hot- och riskbild. Man utgår från varje individ när man bedömer risknivån och hur insatserna ska utformas.
– Det är ett stort steg för en person att kliva in i ett avhopparprogram, så det gäller att vi också motiverar. Det är mycket fokus på individen men också på anhöriga och barn som kan finnas omkring.
Ann-Christine Dahlén säger att den tuffa balansgången är att försäkra sig om att människorna verkligen vill hoppa av.
– Det är en svår livssituation och det görs en riskbedömning, därför är polis väldigt viktig att ha med i det här. Och sedan är det så att man måste vara beredd att säga adjö till det gamla livet, så att vi inte kommer med resurser och hjälp men att personen ändå fortsätter på den kriminella banan.
– Vi kan också säga nej till någon för att vi inte tror att just den personen är mogen för det som krävs att hoppa av. Det kan så klart innebära att personen sedan kan utsättas för brott, bli skjuten eller något. Därför behöver vi vara väldigt noga med att vi gör rätt insatser.
Den som kliver in i avhopparverksamheten skriver på att socialförvaltningen får titta i brottsregistret, men inga krav ställs på att man ska berätta om sitt kriminella nätverk.
– Det är polisens sak och vi behöver ha polisen med oss, säger Ann-Christine Dahlén och betonar vikten av noggrannhet i arbetet.
– Det är viktigt att man verkligen gör rätt saker så att man inte bidrar till fortsatt kriminalitet. Man har levt ett liv i utanförskap länge och har inte mycket att stå på. Man har skulder, dåligt nätverk och inga kontakter på rätt sida av samhället.
Jobbar ni med några personer nu?
– Vi jobbar med uppåt tio personer. Det finns ett stort intresse men det är också riskfaktorer vi jobbar med och därför har vi en hög sekretess med det vi gör så jag kan inte ge någon exakt siffra.
– Målet är att nå ännu fler personer och få ännu fler att ta steget. Man kan ha funderat själv väldigt länge och ser man att andra får hjälp och att det går bra för dem, då kanske man själv vill göra förändringen. Så har det inte varit tidigare. Man kan höra av sig så man vet vilken hjälp man kan få och vad som krävs. Det är inte så att man ringer och får en lägenhet, men det finns en väg in, säger Ann-Christine Dahlén.