– Det här är ett svårt men nödvändigt beslut, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande efter beslutet som fattades under onsdagen.
Hon räknar med att Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kommer att behandla regionens ansökan under torsdagen. Om den godkänns kommer krislägesavtalet att tillämpas för vissa medarbetare från och med fredag.
Innan regionstyrelsen fattade beslutet har man enligt Emilie Orring försökt få deltidsanställda att jobba fler timmar, beordrat övertid och varit restriktiv med att bevilja ledigheter. Men det har inte räckt.
Ser ni något behov av att öka antalet intensivvårdsplatser på längre sikt?
– Det har vi inte tagit ställning till nu. Det vi har sett historiskt är att det varit svårt att hålla de platser vi har öppna.
Hur länge kan krislägesavtalet vara i gång?
– Det ska utvärderas varje dag, men någon tid för hur länge det är möjligt att jobba enligt det här har jag inte fått.
Hur ser du på risken för personalflykt om arbetsmiljön blir för betungande?
– Självklart finns en sådan risk. En av de viktigaste frågorna vi har är hur regionen ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt så kunde vi under förra året se att medarbetarindex steg och förtroendet för vården ökade, säger Emilie Orring.
Antalet covidpatienter är fortfarande lägre än vad det varit under stora delar av förra våren och hösten. Trots det har man inom Region Uppsala uttömt alla resurser för att klara en ytterligare ökning av antalet patienter.
– Vi har ett stort tryck på intensivvården. Det är normalt att inflödet varierar under året, och nu är det en period med ett högt antal patienter som inte har covid, säger Rafael Kawati, sektionschef för centralintensiven vid Akademiska sjukhuset.
På onsdagsmorgonen var antalet covidpatienter inom intensiv- och intermediärvård 12. Det är oförändrat från tisdagen och långt från den tidigare toppnoteringen på 26, som inträffade i mitten av april. Skillnaden mot tidigare är att den ordinarie belastningen på vården inte har minskat på samma sätt som i inledningen av pandemin. Det gör att det inte går att flytta sjuksköterskor från operations- och anestesiverksamheten till intensivvården på samma sätt som tidigare, vilket begränsar möjligheten att öppna fler vårdplatser.
Det är inte sängar och respiratorer som saknas utan personal som har den specialistkompetens som behövs i intensivvården.
Förra gången som krislägesavtalet aktiverades var den 30 december. Det avslutades sedan i början av februari.
Sofia Lindström, ordförande för Vårdförbundet i Uppsala, säger att oron bland medlemmarna är stor.
– Det är samma personer som burit ett tungt lass hela tiden som nu åter får jobba extra. Det finns en stor oro eftersom man inte ser något slut på det här, säger hon.
Enligt de scenarier som Folkhälsomyndigheten presenterat väntas vårdbehovet nå en topp i april. Därefter kan vaccinationerna av de äldre börja få genomslag i antalet patienter som behöver vård för covid-19. Det beror dock på om vaccinleveranserna följer planen.
De åldersgrupper som har haft störst behov av intensivvård för covid-19 är mellan 60 och 80 år gamla. 61 procent av de intensivvårdade covidpatienterna har varit över 60 år, enligt Svenska intensivvårdsregistret.
Sedan tidigare är krislägesavtalet just nu aktiverat i tre regioner: Stockholm, Jönköping och Västerbotten.