– Det är äckligt! Man ser det ligga längs kanterna här, säger Ann-Sofie Båth som är ute och rastar hunden Jonna längs Eriksbergsgatan.
När hon öppnar soptunnan är den alldeles full av plastpåsar med hundbajs. Man skulle därför kunna tro att Uppsalaborna är duktiga på att hålla rent efter sina husdjur. Men här och var ligger avföring kvar i den långsamt bortsmältande snön.
– Jag tror att mängden beror på att det varit mycket snö i vinter, och då syns det inte om man lämnar det liggande. Förra sommaren tyckte jag inte att man såg så mycket hundbajs. Det blir nog värre nu när ännu mer snö smälter, säger Ann-Sofie Båth.
När Norrköpings Tidningar förra året frågade sina läsare hur många som lät bli att plocka upp hundbajs efter sig, kom de fram till att 47 ton blir liggande kvar på marken. På Uppsalas gator skulle vi i så fall trampa runt i 72 ton hundbajs, givet att våra hundägare slarvar i ungefär samma utsträckning som Norrköpings.
– Det märks att det är mycket hundbajs, säger Sylvia Bernhardsen, som intygar att hon alldeles nyss plockade upp efter rottweilern Albus utanför Kvarngärdesskolan.
– Det ligger mycket över allt och är inte så trevligt att trampa i, fortsätter hon.
Ännu är fortfarande delar av marken vit, inte minst i större grönområden. Men längre framåt vårkanten riskerar en veritabel stinkbomb att brisera.
Trots det kunde det vara värre. Tycker du att läget är illa i Uppsala är det ingenting jämfört med på andra sidan Östersjön. Om man ska tro Helsingforsbon Mimmi Laitinen närmast badar deras gator i hundbajs.
– Du kan till och med känna lukten. Här är det ganska rent, jag vet inte om det beror på att ni är bättre på att plocka upp eller om det kommer någon och städar undan, säger hon.
– Men jag plockar alltid upp. Inte mitt i skogen kanske. Det är så irriterande att trampa i hundbajs.