Jag har själv varit en av dem som den senaste tiden hävdat att så är fallet, med en allt mer synlig rasism och växande klyftor i samhället.
Att skriva artiklar och möta människor ute under julafton i år fick mig att se ett bättre Sverige, i alla fall för en dag. Den värme och den medmänsklighet som jag såg gav mig hopp. Jag är innerligt glad för att jag fick se det.
Under julaftons förmiddag var centrum så gott som folktomt. Jag och fotografen hade gett oss ut för att leta efter människor som var på klappjakt i sista minuten. Men den stora majoriteten av dem som fanns på gatorna var tiggare, som satt på samma platser som de alltid sitter på.
Bilden av tomten med sin bjällra utanför Forumgallerian, sittandes på ett öde torg på julaftons förmiddag, gjorde ont. Desto gladare blev vi av att få syn på de tre studenter som gjorde sitt yttersta för att skapa julkänsla och värme även där.
På M/S Linnéa, vid kajen nedanför Islandsfallet, hade Ann Larsson och Sussie Groundstroem tagit initiativ till ett firande för ofrivilligt ensamma som fick så många (privatpersoner, restauranger, organisationer) att skänka mat, fika och klappar att arrangörerna lär behöva köra runt varenda mellandag för att få ut allt som inte gick åt under julafton till de som behöver.
Folk vill uppenbarligen hjälpa till, bara man vet hur man kan göra. Imponerande!
Samtidigt i Storvreta så höll nio ideella krafter fritidsgården öppen i åtta timmar, för att barn som av olika anledningar vill ha någonstans att hänga ska få chansen till det. Det är nog så viktigt.
Och på Uplands nation bjuder de in hemlösa, pensionärer och studenter varje julafton och juldag sedan 1968.
Den amerikanska författaren Kurt Vonnegut skrev en gång att ”vi är vad vi låtsas vara, så vi måste vara försiktiga med vilka vi låtsas vara.” Det vill säga: vi skapar oss själva, vi kan välja hur vi vill vara. Bilden av hur Sverige är, hur vi som lever i det här landet tror att vi beter oss - hur vi ”låtsas vara” – påverkar också hur vi agerar – hur ”vi är”.
Det var många den här julen som var fantastiska, varma medmänniskor.
Sverige är uppenbarligen inte kallt. Men det kan bli det om vi som bor här låtsas vara det och säger det tillräckligt många gånger, tills det till slut blir en sanning.
”Jag har aldrig tidigare haft så mycket julkänsla som i år”, sa Sussie Groundstroem ombord på M/S Linnéa, dit ofrivilligt ensamma kom och åt julbord.
Jag kan bara säga detsamma. Tack för det!