Ett hemligt rum högt ovan jord

Hissen i södra tornet går ”bara” till åttonde våningen. Därefter får vi fortsätta till fots. Många trappsteg blir det innan vi står i tornrummet med tegelväggar, stålbalkar och trägolv. En enkel gnekande träbro från renoveringen i slutet av 1800-talet för oss över respektingivande fallhöjder till en frihängande byggnad inuti tornrummet. Ringaren av Notre Dame hade troligen trivts ganska bra här. Det gör även ringaråldermannen, Oscar Hahne, som låser upp dörren till tidens hjärta: urverket.
– Tick...tack...tick...tack...

Jämnåriga urverk har i andra kyrkor bytts ut mot moderna atomur så att de alltid går rätt. Men inte Linderoths, tillverkad i Stockholm 1889. Den enda elektricitet som tillkommit är motorn som vart tredje dygn drar upp lodet så att tyngdkraften fortsätter att ge energi till alla kugghjul att rotera. Men i grunden är det fortfarande en 123-årig uppfinning som går för egen maskin.
Och man kan nog påstå att den går som ett urverk...
– För närvarande går den tio sekunder före, säger Oscar Hahne och jämför med klockan på sin mobiltelefon.
För Oscar Hahne är urverket ett högst levande ting.
– Den påverkas av årstiderna och klimat, om det till exempel är kallt eller fuktigt så blir pendelarmen något kortare. Då får man flytta på vikten, säger Oscar Hahne och visar.
Kan man ställa sin klocka efter domkyrkans urverk?
– Det skulle man kunna, men den är inte så detaljerad. Det är ju fem minuters intervaller på urtavlorna som man ser på utsidan av tornet.

Vajrar upp genom taket går till två jättelika klockor. Vi fortsätter uppför den smala spiraltrappan och ovanför oss börjar vi ana slutet. Det är inte många meter kvar till toppen. Och här finns de två klockor som enbart är i tjänst för urverkets skull.
Oscar Hahne varnar för att det bara är två minuter kvar till halvtimmen och vi förstår att det är hög tid att hålla för öronen. Klockslagen ljuder och golvet vibrerar.
Oscar Hahne berättar om ärkebiskopen Laurentius Paulinus Gothus som på 1600-talet beklagade sig över dåtidens urverk i domkyrkan, att dygnet verkar ha olika många timmar, samt att även Karl XI lär ha klagat. Domkyrkans tidsangivelser möter än i dag reaktioner.
– Folk hör av sig ganska snabbt om det är något fel på tiden. Men det engagerar inte biskopar och kungar längre. Samtalen brukar komma från några damer i Luthagen.