Ett hantverk som kräver tålamod

Christian Praxmarer i Uppsala är en av få keramiker i Sverige som tillverkar handgjort kakel till kakelugnar. Ett yrke där det gäller att ha tålamod.

Christian Paxmarer tillverkar handgjort kakel till kakelugnar. Här häller han varsamt glasyren över kakelplattan.

Christian Paxmarer tillverkar handgjort kakel till kakelugnar. Här häller han varsamt glasyren över kakelplattan.

Foto: Hans E Ericson

Uppsala2011-02-28 11:00

Med varsam hand häller Christian Praxmarer glasyren över kakelplattan. Efter att ha gjort det en andra gång ställer han plattan i brännugnen med motsatt sida upp.
– På så sätt skapas den flytande glasyta som ger kaklet dess karaktär, förklarar han och påbörjar samma procedur som innan fast nu med ett nytt kakel.

Christian Praxmarer föddes i Innsbruck, Österrike, men bor sedan flera år tillbaka i Vattholma med sin fru och fyra barn. Han är keramiker specialiserad på handgjort kakel till kakelugnar. Garaget är omgjort till verkstad och det är där han producerar kakel till både privata kunder och större kunder som Stockholms kakelugnsmakeri.
– Jag känner inte till någon annan i Sverige som gör det jag gör. Jag vågar inte påstå att jag är den enda, men jag har inte hört talas om någon som erbjuder samma tjänst som jag, säger han.

På väggen hänger det svenska riksvapnet som Christian Praxmarer själv har tillverkat. Folkungalejonen är förgyllda i äkta guld. Till vänster om vapnet hänger mästarbrevet som han fick 1998 i Österrike. För att kunna kalla sig för mästare krävs först tre år som lärling, följt av minst två år som mästargesäll. Därefter kan man avlägga mästarprovet. I Christian Praxmarers fall innebar det två veckors övervakat arbete där han gjorde allt från kakel till att dreja meterhöga vaser.

Att välja en karriär som keramiker specialiserad på handtillverkat kakel är ovanligt i Sverige. I Christian Praxmarers hemland är det desto mer vanligt vilket kan förklara hans nischade karriärsval.
– Jag gjorde min utbildning i Tyrolen där keramiker har specialiserat sig på just kakelugnar, medan mina kolleger i de östra delarna av Österrike är mer intresserade av drejande, säger han.

Arbetsprocessen, från lerkaka till färdigt kakel, är liksom utbildningen lång och kräver mycket tålamod. Efter att leran har formats i gipsmodeller ska den torka i två veckor.
– Formandet i sig är inte särskilt svårt. Konsten är att hålla leran rak när den torkar så att måtten håller, säger Christian Praxmarer.

Yrket innebär mycket ensamtid. Vid större beställningar är det till en början en del rörelse i verkstaden, men när arbetet väl sätter i gång är det upp till Christian Praxmarer själv att få klart leveransen i tid. Verksamheten har han bedrivit sedan ett par år tillbaka och först i år kommer han att satsa fullt ut på den.
– Det finns absolut en marknad för kakelugnar. Efterfrågan ökar samtidigt som energikostnaderna stiger. Nu har visserligen även priset på ved ökat, men inte alls i samma takt som oljan.

När leran har torbkat ska den in i brännugnen för att brännas i en temperatur på 950 grader. Där ska den ligga i en till två dagar för att allt kemiskt vatten ska dunsta av vilket gör det lättare för glasyren att fästa. När kaklet glaserats ska kakelplattan återigen in i brännugnen i en till två dagar och nu i 1040–1050 grader beroende på färg. Det gäller att ha både tålamod och fingertoppskänsla i arbetet. Bara ett par graders skillnad kan medföra att färgen får en helt annan nyans än den som var tänkt.

Christan Praxmarer uppskattar att det tar ungefär åtta veckor från beställning till att han kan leverera det färdiga kaklet. Han hävdar att det trots leveranstiden är värt all väntan.
– Jämfört med maskingjort kakel får handgjort kakel en helt annan karaktär. Varje kakel är unikt och har ett skimmer som inte går att få om det är maskingjort.

Kakelugnen

Kakelugnar tvecklades i Sydtyskland under Medeltiden och blev kända i Sverige under renässansen. På 1860-talet tog den maskinella produktionen över det som tidigare varit ett hantverksmässigt arbete.

Kakelugnen är mer vanlig som värmekälla i Österrike eftersom elen är dyrare där jämfört med Sverige. Den har i regel en avsvalningstid på närmare ett dygn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om