Etnisk kvotering i malpåse - Oklart läge efter dom
Bara tre svenska lärosäten har kvoterat in studenter på etnisk grund. Efter den fällande domen mot Uppsala universitet i tingrätten är rättsläget om möjligt ännu oklarare.
Vanligast är att platser viks för studenter som har gått lärosätets egen collegeutbildning. Denna kombinerade form av läsa-upp-gymnasiebetyg och prova-på-högskolan har bland annat anordnats av Uppsala universitet i Norduppland.
På andra plats kommer könskvotering av manliga sökande till kraftigt kvinnodominerade utbildningar, framför allt vård- och lärarutbildningar.
Umeå universitet har kvoterat in sökande med yrkeserfarenhet från kommuner med låg andel högskoleutbildade (Arvidsjaur, Lycksele och Vilhelmina) till socionomutbildningen.
Vet inte vad som är tillåtet
På Uppsala universitet beslutade juridiska fakulteten redan före den fällande domen i tingrätten att avbryta försöket att kvotera in studenter med utländska föräldrar till juristutbildningen eftersom rättsläget är så osäkert. Att man inte vet vad som är tillåtet är enligt Högskoleverket en viktig anledning till att bara tre läsosäten har provat detta.
Justitiekansler Göran Lambertz, som förde universitetets talan, förklarade omedelbart att domen ska överklagas. Innan fallet är avgjort i högsta instans lär knappast några fler försök vara aktuella.
Däremot anser Högskoleverket att möjligheten för sökande att få sin reella kompetens bedömd fyller ett behov. Att åberopa sin verkliga kompetens var vanligast för utbildningar som anknyter till ett yrke, till exempel sjuksköterske- eller läkarprogrammen.
Så jobbar vi med nyheter