Etikråd konsekvens av "fallet Ida"
Ett etikråd och utbildningar i etik och bemötande för personalen. Det är Uppsala kommuns recept för att komma till rätta med de missförhållanden som uppdagats inom kommunens stöd till funktionshindrade.
- Vi utnyttjar medieuppmärksamheten för att snabba på en förändring, säger Fredrik Sjöberg (fp) som är ansvarig politiker i sin roll som ordförande för kommunens produktionsnämnd för vård och bildning.
- Vill man ha en förändring är det bra att utgå från ett konkret fall och diskutera hur vi kan göra för att det inte ska hända igen, säger han.
Fredrik Sjöberg syftar på "fallet Ida", en flicka med Downs syndrom som under flera år utsattes för så kallad nedläggning, det vill säga hon lades ned på golvet med ansiktet nedåt, på ett utav kommunens boenden. För att något liknande inte ska upprepas tillsätts nu ett etikråd dit personal som jobbar med funktionshindrade kan vända sig.
- Om man som anställd på ett boende till exempel tycker att det finns rutiner som inte känns bra kan det vara jobbigt att gå emot resten av personalen. Då kan man prata med rådet som får utvärdera det enskilda fallet, säger Fredrik Sjöberg.
Etikrådet ska också vara till för personal inom kommunens andra verksamheter som exempelvis skola och äldreomsorg. Rådet ska bestå av personer från kommunen men också av människor utifrån. Vilka är inte bestämt, men förslagsvis representanter från länsstyrelsen, landstinget, Svenska kyrkan och forskarvärlden.
- Rådet ska ha en rådgivande roll och framför allt ha i uppgift att hålla diskussionen levande och rådets utlåtanden ska naturligtvis väga tungt, säger Fredrik Sjöberg.
All personal som jobbar med funktionshindrade i Uppsala kommun, närmare 3000 personer, ska i sommar och i höst också få en fördjupad utbildning i etik.
- Många unga har sina första jobb inom stöd till funktionshindrade och lär sig av sina kolleger som i sin tur lärt sig av sina kolleger. Därför gör man som man alltid gjort, vilket ökar risken för att det blir slentrian, säger Fredrik Sjöberg.
Under utbildningen ska personalen bland annat diskutera befogenheter, integritet och bemötande. Men även om utbildningen blåser liv i diskussionen om hur personalen behandlar funktionshindrade kvarstår ett viktigt problem, enligt Fredrik Sjöberg. Nämligen avsaknaden av nationella riktlinjer för vad personalen kan och får göra när funktionshindrade skadar varandra eller sig själva.
- I dag har personalen inte ens rätt att leda en person in i ett annat rum eftersom det kan klassas som olaga tvång om man hårdrar det, säger han.
Fredrik Sjöberg har nu efterlyst sådana riktlinjer från folkhälsominister Maria Larsson.
Pia Ek, ordförande i Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Uppsala, är positiv till att kommunen ökar personalens kunskaper.
- Samtidigt finns det redan möjlighet att agera när man tror det förekommer missförhållanden genom en lex Sarah-anmälan. Socialstyrelsen har också beskrivit vad som bör anmälas, säger hon.
Pia Ek varnar för att låta etikrådet ersätta det lagliga förfarandet.
- Min spontana reaktion är att personalen kanske nöjer sig med att prata med etikrådet i stället för att göra en anmälan.
Hon undrar också vilken kompetens rådets medlemmar kommer att ha.
- Det handlar ju inte bara om etik, det finns faktiskt lagar. Kommer rådet att kunna dem?
Bakgrund
Under våren visade Uppdrag Granskning i Sveriges Television ett reportage om hur Ida, en tonårstjej med Downs syndrom, utsattes för så kallad kontrolltagning och nedläggning på ett av Uppsala kommuns vårdboenden.
Nedläggning innebär att personen läggs ned på golvet med ansiktet nedåt. Vid ett tillfälle tvingades Ida att lägga sig så 14 gånger under drygt en timme. Hon var med om liknande händelser i flera år.
Enligt länsstyrelsen i Uppsala är nedläggning inte tillåtet utom när liv eller hälsa hotas. I debatten som följde efter tv-programmet tog kommunen på sig ansvaret för övergreppen mot Ida och bannlyste nedläggning.
Ett privat drivet boende i Uppsala har också kritiserats för liknande metoder sedan en funktionshindrad pojke år 2006 avled efter att ha blivit nedlagd av sin personliga assistent.
Under våren visade Uppdrag Granskning i Sveriges Television ett reportage om hur Ida, en tonårstjej med Downs syndrom, utsattes för så kallad kontrolltagning och nedläggning på ett av Uppsala kommuns vårdboenden.
Nedläggning innebär att personen läggs ned på golvet med ansiktet nedåt. Vid ett tillfälle tvingades Ida att lägga sig så 14 gånger under drygt en timme. Hon var med om liknande händelser i flera år.
Enligt länsstyrelsen i Uppsala är nedläggning inte tillåtet utom när liv eller hälsa hotas. I debatten som följde efter tv-programmet tog kommunen på sig ansvaret för övergreppen mot Ida och bannlyste nedläggning.
Ett privat drivet boende i Uppsala har också kritiserats för liknande metoder sedan en funktionshindrad pojke år 2006 avled efter att ha blivit nedlagd av sin personliga assistent.
Så jobbar vi med nyheter