I söndags kunde UNT berÀtta om spelet bakom en coronarelaterad forskningstudie som utreds av Äklagare eftersom de saknar nödvÀndiga etiska tillstÄnd. Huvudpersoner i det forskardrama som pÄgÄtt bakom kulisserna Àr professorerna Björn Olsen och à ke Lundkvist pÄ ena sidan, och docent Erik Salaneck pÄ andra.
Studien accepterades av Björn Olsen som redaktör pÄ mindre Àn 24 timmar frÄn att han fÄtt manuset av à ke Lundkvist. Det Àr minst sagt i ögonfallande eftersom artikeln pÄ den tiden ska ha hunnit bli granskad av utomstÄende forskare.
Det menar tvÄ Uppsalaprofessorer med stor erfarenhet av etikÀrenden som UNT talat med om söndagens avslöjande.
Martin Björck Àr professor emeritus i kÀrlkirurgi, chefredaktör för en vetenskaplig tidskrift och mÄngÄrigt engagerad i etikfrÄgor.
Han framhÄller att forskningen i det hÀr fallet inte verkar vara felaktig, att informationen behövdes och att det var brÄttom.
Men det rÀcker inte för att motivera genvÀgar genom de etiska systemen, menar Martin Björck, som Àr ledamot i en av de etikprövningsnÀmnder som finns. Redan i mars 2020 startades ett snabbspÄr som gav förtur Ät etikansökningar om covidforskning.
â SĂ„ att sĂ€ga att man inte skulle kunna söka om etiktillstĂ„nd för att det var för brĂ„ttom, det Ă€r inget argument som hĂ„ller, sĂ€ger Martin Björck.
Att artikeln skulle ha kunnat granskas av utomstĂ„ende forskare pĂ„ mindre Ă€n 24 timmar hĂ„ller han för helt osannolikt. Ăven om korrespondensen mellan granskare och utgivare skulle vara minimal sĂ„ tar Ă€rendet sin tid.
â Jag Ă€r sjĂ€lv chefredaktör för en tidskrift och har varit stolt nĂ€r vi klarat processen pĂ„ tre till fyra veckor. Men Ă€r det ett enkelt arbete med en enda granskning, sĂ„ skulle man möjligen kunna klara det pĂ„ en vecka. Fortare Ă€n sĂ„ skulle vara vĂ€rldshistoriskt.
Martin Björck har en uppmaning till redaktören Björn Olsen.
â Publicera hela korrespondens mellan granskarna, författarna och honom sjĂ€lv sĂ„ att alla kan se.
Innan det fÀrdiga manuset skickades in bad à ke Lundkvist redaktören Björn Olsen att acceptera artikeln per omgÄende. Det hÀr bryter mot publiceringsetiken, menar Martin Björck.
â Som redaktör fĂ„r man inte ha jĂ€v till författarna. Deras korrespondens Ă€r vĂ€ldigt bestickande.
Ăven professor Lena Claesson-Welsh, professor i medicinsk biokemi vid Uppsala universitet och medlem av Kungliga Vetenskapsakademin, reagerar pĂ„ den snabba processen. Men den kan ha varit möjlig, tror hon.
â Hela processen, med granskning och redaktörens bedömning brukar ju ta en mĂ„nad, minst. Nu tar det en dag. Men i och med att det var sĂ„ viktigt med snabba resultat just dĂ„ och att det Ă€r en lĂ€ttlĂ€st artikel, sĂ„ kanske det kan ha gĂ„tt. Det hĂ€nder ibland, framför allt i tidskrifter som inte har ett gott renommĂ©, sĂ€ger hon.
Artikeln Àr enkel i sin form och svarar helt enkelt ja pÄ frÄgan om det hÀr snabbtestet av antikroppar fungerar.
â Just den tiden nĂ€r det hĂ€r gjordes, dĂ„ behövdes ju de hĂ€r redskapen. Det var vĂ€ldigt viktig information i det lĂ€get och det var bra att det kom ut snabbt. Att informationen setts som viktig ser man ju i och med att sĂ„ mĂ„nga lĂ€st den, sĂ€ger Lena Claesson-Welsh.
Men det motiverar inte att principer rundas. Under pandemin har det gjorts mycket forskning om covid-19 dÀr det gÄtt för fort, resultatet blivit dÄligt och studier har fÄtt dras tillbaka, framhÄller hon.
â Det visar att rutinerna mĂ„ste vara pĂ„ plats.
NÀr Erik Salaneck, en av forskarna bakom studien, i oktober 2020 ville att studien skulle Äterkallas eftersom han misstÀnkte etikbrott, svarar utgivaren Björn Olsen att "det Àr det vÀrsta ni kan göra". à ke Lundkvist anför att det inte skulle vara görligt.
Deras instÀllning fÄr Lena Claesson-Welsh att reagera.
â Det ser inte bra ut. Att dra tillbaka Ă€r inget ovanligt, Ă€ven om det inte Ă€r ett lĂ€tt beslut. För man kommer att fĂ„ stĂ„ till svars för de fel man gjort. Men att sĂ€ga att det inte gĂ„r att dra tillbaka, det stĂ€mmer ju inte.
Mest utsatta i den hÀr historien Àr dock doktoranderna som hamnat i klÀm mellan namnkunniga forskare, menar Lena Claesson-Welsh.
â Jag kĂ€nner för dem. Det Ă€r synd om dem och jag hoppas att de fĂ„r stöd.
BÄde hon och Martin Björck reagerar pÄ sprÄkbruket i dokumenten, forskare emellan. Att Ä ena sidan fara med "vÀldigt nedsÀttande sprÄkbruk" om FolkhÀlsomyndigheten och kollegor, men Ä andra sidan inte följa lagarna sjÀlva Àr ett sjÀlvmÄl, menar Martin Björck.
à ke Lundkvist och Björn Olsen borde ha förstÄtt att de satte förtroendet för forskningen pÄ spel, tycker han.
â IstĂ€llet gör de dubbelfel. De gör ett misstag som inte söker etiskt tillstĂ„nd och sedan vĂ€ljer de att mörka det.
Uppsala universitet behöver gÄ till botten med konflikten, menar Martin Björck.
â Det Ă€r viktigt att universitetet agerar mot dem som inte följer etiska lagar och regelverk. Det bör bli disciplinĂ€ra Ă„tgĂ€rder hĂ€r, Ă€ven om universitetet mĂ„ste avvakta den juridiska processen.