– Vid mycket aggressiv multipel skleros har transplantation av blodstamceller blivit en etablerad behandlingsform, och även vid flera andra autoimmuna sjukdomar visar den lovande resultat, säger överläkare Hans Hägglund, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.
Sedan en ung kvinna med aggressiv, livshotande multipel skleros som första svensk 2004 genomgick en transplantation med blodstamceller har metoden spridit sig till samtliga svenska universitetssjukhus.
– Den första patienten lever fortfarande efter 12 år som frisk. Även de flesta av ytterligare mer än hundra stamcellstransplantationer som gjorts i Sverige vid aggressiv multipel skleros har visat goda resultat, säger Hans Hägglund.
Vid myastenia gravis är erfarenheterna av transplantation med blodstamceller betydligt mindre. I hela världen har bara ett tiotal patienter med den sjukdomen genomgått ingreppet och i Sverige är Ingrid Stenström Ling fortfarande ensam om att ha gjort det.
– När denna möjlighet blir mer känd är min bedömning att två till tre patienter per år med särskilt svår myastenia gravis kan bli aktuella för en transplantation med blodstamceller i Sverige, säger Hans Hägglund.
Från olika delar av världen rapporteras lovande försök med transplantation av blodstamceller också vid andra autoimmuna sjukdomar, till exempel vid mycket svåra former av den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom, typ 1-diabetes och den reumatiska sjukdomen systemisk skleros.
– Det är viktigt att betona att en transplantation bara kan bli aktuell om det saknas bra behandlingsalternativ. Tillkomsten av nya effektiva läkmedel har till exempel lett till att försök med transplantation av blodstamceller vid ledgångsreumatism nästan helt har upphört, säger Hans Hägglund.