– Jag kan konstatera att valdeltagandet ändå är hyfsat. Men det är många som avstått och av de som röstat är det många som inte tagit ställning genom att rösta blankt. Det gör att vi måste tolka resultatet med försiktighet. Men 43 procent har ändå tydligt sagt ja, så det verkar finnas rätt stort stöd för att utveckla de här orterna, kommenterar Erik Pelling (S) folkomröstningens preliminära resultat.
Är det ett tillräckligt tydligt stöd för gå på JA-linjen?
– Ja, men vi måste göra det med stor ödmjukhet och försiktighet. För det är inte tvärsäkert åt något håll, många har valt att inte rösta. Men resultatet är en indikation på att det finns ett stöd för att utveckla Uppsala enligt de här planerna. Jag kan inte tolka det som att man underkänt tanken på att utveckla de här stationsorterna.
Funkade oppositionens blank-kampanj?
– Det kommer vi aldrig kunna utvärdera, för det står i underlaget att blankt betyder att man inte tar ställning. Sedan finns det såklart de som av ideologiska skäl röstat som en protest. Men om man lägger ihop antalet blanka röster med att hälften inte gått och röstat tänker jag att man måste vara ödmjuk i tolkningen av resultatet.
Så hur stort genomslag får folkomröstningen?
– Det är en fingervisning för hur vi ska utveckla tätorterna, ungefär så. Vi kan inte maxa bebyggelsen på de här orterna, men få har sagt nej till att utveckla tätorterna. Sedan ska nya översiktsplanen antas 2028, folkomröstningen handlar om det långa perspektivet.
Vad säger resultatet, är det en bra idé med fler folkomröstningar?
– Jag tror inte det. Och mitt parti har inte bytt inställning, vi kommer inte vara några starka förespråkare för folkomröstningar efter detta. Vi tror det finns bättre sätt att föra medborgardialoger på. Och det kommer fler chanser att engagera sig i frågan. Tror det är de metoderna vi ska utveckla som kommun, för att nå de grupper som inte deltar i valet idag.