Men professor Ulf Landegren säger att han inte är någon bra affärsman och dålig på att sköta pengar.
– Jag är väldigt ointresserad av pengar, men jag tycker om att hitta på idéer och tekniker och det skulle vara frustrerande om de bara blev liggande, säger han.
Ulf Landegren tar oss med på en liten rundtur på Olink, ett av företagen som bygger på resultat från hans forskargrupp i molekylära verktyg vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
En av de idéer som kommersialiserats är en teknik för att undersöka hur proteiner samverkar i patientprover. En annan är ett effektivt sätt att mäta nivåer av många proteiner samtidigt, exempelvis i blod. Upptäckterna kan i framtiden bland annat användas för att diagnostisera sjukdomar bättre än i dag.
Olink har 35 anställda. Vd:n Simon Fredriksson inledde karriären i Ulf Landegrens grupp. Så har det ofta fungerat. Framstående doktorander hos Landegren har gått vidare till företagande som bygger på resultat från forskargruppen.
– Jag har haft kolossalt duktiga doktorander genom åren, säger Ulf Landegren.
Q-linea och Halo Genomics är två sådana företag, varav det sistnämnda lyckades så bra att det kunde säljas till ett USA-företag efter bara två och ett halvt år.
Att akademi och företag kan tjäna på samarbete gick upp för Ulf Landegren på 1980-talet när han som nybliven doktor åkte till California Institute of Technology för att forska. Han slogs av att amerikanerna var så snabba på att få ut bra forskningsresultat till marknaden. De forskade så långt det gick inom akademin och lät sedan företag ta över.
– Att ha ett akademiskt labb kopplat till företag, då får man det bästa av två världar. Det blev jag inspirerad av och tänkte göra samma sak, säger professorn och noterar att på den tiden var den svenska akademiska inställningen till företagande inte lika positiv som nu.
Men när han själv skulle försöka sig på företagande på 1990-talet gick det åt skogen. Rättighetsstrider på grund av ett ”dåligt avtal” tog flera år. Först när han kom loss från avtalet kunde hans patent bära frukt.
Landegrens forskargrupp har varit flitig hos Patent- och registreringsverket.
– Det har kommit 35-40 patent från labbet och ungefär hälften har gått att kommersialisera.
Hittills har intäkterna för metoderna kommit från forskarvärlden. Det återstår ännu för dem att få fäste inom sjukvården. Men Ulf Landegren och Simon Fredriksson är säkra på att exempelvis undersökning av proteiner för diagnostisering kommer att bli allt viktigare där.
När det gäller statens och universitetens syn på entreprenörskap i dag anser Ulf Landegren att de anspråken ibland går till överdrift.
– Man måste ha rätt att forska på sådant som inte ska kommersialiseras också.
Problemet i Sverige, och Europa, är inte brist på bra idéer eller vilja att starta företag. Utan på förmågan att få små företag att bli stora.
– Riskkapitalet låter företagen växa upp till 25 anställda, sedan säljer de och det finns inget stort europeiskt företag som köper upp tekniken.
Lösningen kan vara mer uthålligt riskkapital. Eller kanske att lokala företag bestämmer sig för att försöka bli större av egen kraft.
– Vi i Olink ska inte ge upp så lätt utan fortsätta att växa och ta fram nya tekniker, säger Ulf Landegren som sitter i styrelsen för företaget.
Och framtiden ser ljus ut. Olink arbetar nu med diagnostikföretag kring lovande metoder. På forskarfronten händer det också grejer.
– Vi har flera nya tekniker nu som känns minst lika intressanta som dem vi startat företag kring förut.