Enköping får konkurrens om kraftvärmeverk
Enköping kan gå miste om det planerade sopeldade kraftvärmeverket trots att planerna är långt framskridna. Västerås kommun utreder också ett kraftvärmeverk med brännbart avfall som energikälla. Orsaken till att flera andra kommuner lockas av att bygga kraftvärmeverk är nya skatteregler.
Kenneth Jönsson, VD för Mälarenergi bekräftar att man har tankar men säger att man ännu så länge bara fått kommunstyrelsens uppdrag att utreda frågan. Den utredningen bör vara klar redan till augusti. Han vill inte säga att det pågår någon strid mellan de båda städerna. Enköping ligger dock före i planeringen. Ett förslag till detaljplan för den nya byggnaden skall diskuteras redan kommande vecka av byggnadsnämnden.
Man har till och med hunnit med en miljökonsekvensbeskrivning. Eddie Johansson, VD i Ena Energi är därför optimistisk:
- Vi ligger långt före, cirka ett år. Jag kommer stenhårt att fajtas för att Enköping skall få det.
Avgörandet ligger hos Vafab, vars nya VD Eva Myrin säger att det slutliga beslutet är politiskt:
- Det är riktigt att Enköping hunnit längst, absolut. Men vilket det blir kan jag inte säga. Ett tredje alternativ är att vi fortsätter att leverera som idag. Det byggs flera kraftvärmeverk idag, bland annat i Brista i Sigtuna.
Enköping har redan idag kraftvärmeverk i en biobränslepanna. Det värmer idag Enköpings stad via ett åtta mil långt fjärrvärmenät. Att producera el som biprodukt när man bränner avfall ger numera en betydligt lägre skatt. Den el man producerar idag motsvarar på årsbasis halva Enköpings elbehov, på vintern ända upp till 70 procent. Men om sopvärmekraftverket byggs kan verket producera upp til 65 procent av Enköpings behov på årsbasis.
En turbin för elproduktion finns redan. Men ändå krävs en investering på ungefär en halv miljard kronor i ett nytt kraftvärmeverk.
Idag betalar avfallsleverantörerna 400 kronor per ton för att få lämna sitt avfall till värmeverken. Men ju fler värmeverk som vill använda brännbart avfall som energiresurs, desto mer strid om råvaran och desto lägre pris. När en ny anläggning står klar - i Västerås eller Enköping - hårdnar striden om soporna. Nära en tredjedel - 30 000 ton per år - av Uppsalas avfall kommer just från Vafab. Uppsala får då söka nya leverantörer. Det sägs att norskt avfall kan bli en resurs eftersom Norge saknar denna typ av anläggningar.
Sopmängden är starkt kopplad till bruttonationalprodukten. Idag ökar ekonomin men skulle BNP gå ner kan det bli hård strid om soporna.
Om kraftvärmeverket hamnar i Enköping kommer stadsbilden att påverkas. Det hamnar blott 750 meter från Stora torget men stadsbilden påverkas inte så mycket från centrum av staden som från hamnen. Verket byggs där det i dag står två gamla oljecisterner. En 70 meter hög skorsten måste byggas. Den nuvarande är bara hälften så hög.
Så jobbar vi med nyheter