Engelskan tar över på högskolan

På Kungliga tekniska högskolan ska engelskan bli huvudspråk. Nu höjs röster till värn för det svenska fackspråket.
? Det pågår en oerhörd förändring i universitetsvärlden där vi byter kommunikationssätt i och med att svenskan byts ut mot engelskan. Men det sker utan reflexion över konsekvenserna. Jag är oroad över det, säger Sven Halldin, professor i hydrologi vid Uppsala universitet.
Han leder en språkgrupp vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, som enligt den språkplan man antagit ska "skapa och vidmakthålla" ett svenskt fackspråk inom alla forsknings- och utbildningsområden.
? Vi strävar efter balans mellan svenska och engelska i undervisningen. I dag kan man tala om en domänförlust, att fackspråket inom vissa fält helt går över till engelska. Det sker genom att den svenska terminologin inte används och att inga nya termer skapas, säger han.
Med en sådan utveckling kommer de blivande lärarna som ska undervisa grundskole- och gymnasieeleverna i de här ämnena att helt utbildas i engelska.
? Då måste ju även skolan byta språk, säger Sven Halldin.

Het fråga
Språkfrågan är het just nu. Anders Flodström, rektor för Kungliga tekniska högskolan, har i debatten sagt att KTH inte längre är ett svenskt universitet och att engelskan om bara 10 till 15 år kan ha tagit över på KTH helt och hållet.
På institutionen för Nordiska språk i Uppsala bedrivs forskning runt effekterna av engelskans utbredning.
? Det är jättebra med engelska, och det kan rentav behövas mer undervisning och litteratur på engelska inom exempelvis humaniora. Men det är dumt med enspråkighet, säger Hedda Söderlundh, doktorand.
Hon har studerat hur väl studenter förstår en engelsk originaltext i en statsvetenskaplig kursbok, jämfört med en svensk översättning.
? De som läst på engelska förstod den bra, men de som läst den på svenska förstod den mycket bättre och på en djupare nivå. Därför är båda språken viktiga i utbildningen, säger hon.
I en tv-debatt med bland andra Hedda Söderlundh framförde Anders Flodström synpunkten att ett motstånd mot engelskan skulle kunna ses som nationalism.
? Jättefräckt, nästan otäckt. Det finns ingen grund för ett sådant argument. Vad vi menar är att man måste tänka på studenterna och deras kunskaper, säger Hedda Söderlundh.
Sven Halldin är inne på samma spår.
? Anders Flodström är oreflekterad och har inte identifierat myntets baksida.
Ytterst handlar det här om demokratin.
? I en demokrati måste alla vara informerade. Men finns det frågor där information inte längre kan ges på svenska blir det som på medeltiden. Prästen förklarar på latin, men ingen fattar, säger han.

"Förhålla sig på bästa sätt"
Både Sven Halldin och Hedda Söderlundh framhåller att de inte invänder mot den snabba internationalisering som pågår.
? Internationaliseringen är bra och nu handlar om att förhålla sig på bästa sätt till utvecklingen, säger Sven Halldin.

Engelskan tar över på högskolan

Engelskan breder ut sig inom högskolan. På tio år har andelen engelsk kurslitteratur ökat från 48 till 88 procent inom den medicinska fakulteten i Uppsala.