Klockan är tre. Det är onsdag veckan före jul. Postterminalen i Fyrislund i Uppsala ligger inbäddad i ett vinterlandskap där det redan börjar skymma. Där inne har årets extrainkallade julkortssorterare jobbat sina första fyra timmar. Än så länge är det ganska lugnt. Den manuella julkortssorteringen håller till i en provisorisk central med grått betonggolv, väggar av lecablock och tak av korrugerad plåt. I vanliga fall är det lagerlokal. En kvarlämnad sandgrop vittnar om att det var beachvolleyhall för några år sedan.
Här sköts grovsorteringen av alla julkort postade från Sälen i norr till Knivsta i söder. Fyra miljoner julkort ska passera genom systemet i december. I ett hörn huserar ett mindre gäng som kallas Leverans julkortsortering. De grovsorterar innehållet i alla röda lådor i Uppsala med omnejd. Julkort adresserade till personer utanför Uppsalatrakten lämnas över till den stora sorteringen i bortre änden av lokalen.
I två rader med fack emellan sig sitter sex ungdomar. De stämplar och sorterar julkorten efter storlek och format. En bit bort sitter några till och gör samma sak vid ett stort bord med kant.
– Det är inte så jättesvårt och hyfsat betalt, säger Marcus Andersson.
På andra sidan facken sitter Micaela Carnholm med en vit gummerad bomullshandske på högerhanden á la Michael Jackson. Hon är van vid att servera. I jämförelse är det här ett skönt jobb utan så mycket stress, säger hon. Socialt är det också. Medan de jobbar småpratar de om tidigare jobb, var de har gått i skolan och om gemensamma vänner. Stämningen är trivsam.
– Man lär känna mycket folk och längtar lite efter att träffas igen efter ett år, berättar Matilda Landin.
Elsa Säterberg tycker att det är roligt att se hur kreativa många julkortsskickare är.
– Ibland är julkorten så här små, säger hon och måttar fem centimeter mellan fingrarna.
Det ovanligaste hon sett är julkort skrivna på disktrasor. Arbetsledarna Mattias Hennerfors och Mikael Olsson fyller på med fler julkort allteftersom. Alla blå säckar innehåller post från röda lådor. Dem är det bara att tömma rakt av. Postsäckarna från de gula lådorna vittjas bara på julkortspåsar – ett bra påfund eftersom alla korten i en påse oftast är av samma format och därmed redan är färdigsorterade.
Det gäller att skilja ut det som kräver handstämpling.
– Kort med tomteformat eller chokladkakor går inte att köra i maskin, säger Mattias Hennerfors och håller upp en glad tomtefar.
Maskinerna sväljer bara kort som är fyrkantiga och inte för tjocka eller för små.
I år räknar Posten Norden med att 35 miljoner julkort kommer att delas ut i Sverige. Det är ungefär lika mycket som 1970. E-posten har inte tagit död på julkorten, även om de successivt minskat i antal sedan 1990-talet då de höll en jämn nivå på 60 miljoner.
Den stora postterminalen har normalt 390 anställda. Mellan 15 och 22 december sker en personalökning med ytterligare 175. Av dem arbetar 85 personer enbart med julkorten. Resten förstärker den vanliga posthanteringen som nästan fördubblas under den här perioden.
Postens julgeneral i Uppsala, Niklas Lövgren, tycker att det här är årets roligaste tid, trots långa arbetspass som gör att han inte riktigt hinner med sina privata julförberedelser. Han visar runt bland de flitiga maskinerna i den gigantiska ordinarie terminalen och verkar taggad.
– Julen är årets största utmaning. Det är då terminalens produktionsapparat sätts på prov. Samtliga maskiner har beläggning dygnet runt och det är viktigt att alla är med i matchen. Samarbete mellan enheterna är A och O, säger Niklas Lövgren.
Klockan fyra har mörkret lagt sig utanför och kvällsgänget strömmar in på Leverans julkortsortering. De får en genomgång av vad som gäller, eftersom det gått ett helt år sedan sist. För dem tycks det här vara en efterlängtad jultradition. Ingen jul utan julkortssortering, säger de.
Allt mer går att köra maskinellt och julkorten minskar med fem–sex procent varje år, så alla lär inte få jobb här igen nästa jul. Att julkorten minskar i antal varje år är den enda nackdelen som ungdomarna kan komma på med det här extraknäcket.