”En potentiell rättsskandal”

Ett flertal rättsläkare vid Rättsmedicinalverket i Uppsala är skarpt kritiska till den metod som används för medicinsk åldersbedömning.

Ett flertal läkare har i en debattartikel kritiserat rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning.

Ett flertal läkare har i en debattartikel kritiserat rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning.

Foto: Johan Nilsson TT / Privat

Uppsala2017-11-14 18:30

Debatten om medicinsk åldersbedömning har åter blossat upp. Igår skrev ett flertal rättsläkare under en debattartikel i SvD där de är skarpt kritiska till den metod som används i Sverige. Kritiken grundar sig i att man anser Rättsmedicinalverket valt att tillämpa en metod som saknar vetenskaplig grund. Man är dessutom kritiska till att den rättsläkare som skriver under utlåtande om en persons ålder inte den som gjort de faktiska undersökningarna.

– Det är ett formulär som är ifyllt av två röntgenläkare och två tandläkare. Det kommer automatiskt upp på rättsläkarens dator och det man tittar efter är en röd plupp eller en grön plupp. Datorn gör allt och rättsläkaren ska bara titta så allt är rätt ifyllt, sen skriver man under med sin rättsläkartitel, säger Tommie Olofsson, överläkare på Rättsmedicinalverket.

Som rättsläkare på Rättsmedicinalverket har man alltså inte gjort en egen bedömning av en undersökning?

– Nej, nej, nej, man har heller inte kompetens att göra en bedömning, ens om man hade haft tillgång till bilderna. En rättsläkare är varken röntgenläkare eller tandläkare.

En stor del i det Tommie Olofsson och ett flertal rättsläkare i Uppsala är kritiska till är att undersökningarna görs av andra personer och att det inte finns dokumentation om deras kvalifikationer.

– För att det ska vara rättssäkert räcker det inte att vara röntgen- eller tandläkare. Har de lärt sig metoden? Har de läst de forskningsartiklar som metoden bygger på? För att kvalitetssäkra processen är det saker som man behöver veta.

Vidare menar Tommie Olofsson att själva modellen i sig är tveksam och saknar vetenskaplig grund. I Sverige räcker det att en av de två undersökningar som görs visar att personen är över 18 år för att åldern ska fastställas.

– Om en undersökning av knä eller tänder visar att någon är över 18 år då är det vad som gäller, oavsett vad den andra har visat. I andra EU-länder använder man sig av en annan policy. Vid osäkerhet är det den lägsta möjliga åldern i en skala som gäller.

Att en rättsläkare skriver under på en undersökning som kan sakna vetenskaplig grund och dessutom gör det utan att själv ha gjort undersökningen menar Tommie Olofsson kan leda till att man sätter hela rättssäkerheten i gungning.

– Vad kan vi bli ombedda att gå i god för nästa gång? Om man hårdrar det kan det lätt bli lite otäckt, man pantsätter sin heder. Det här är en potentiell rättsskandal.

Medicinsk åldersbedömning

Rättsmedicinalverket utför på uppdrag av till exempel Migrationsverket medicinska åldersbedömningar.

En medicinsk åldersbedömning görs med hjälp av en magnetkameraröntgen av knäleden och en röntgen av personens visdomständer.

Undersökningarna ligger till grund för hur sannolikt det är att någon är över eller under 15, 18 eller 21 år.

I Sverige används begreppet sannolikhet att någon är över eller under en viss ålder. Andra EU-länder använder sig av en åldersskala för att bedöma hur gammal någon kan antas vara.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!