2019 tog Uppsala kommun upp arbetet med att förebygga självmord. Trots det ökar självmorden i länet.
Uppsala kommun har liksom bland annat Tierp och Heby gjort ett stort arbete med att förbättra sitt arbete med att förebygga självmord. Organisationen Suicide Zero som betygsätter kommuners arbete mot självmord ger Uppsala 22, Tierp 24 och Heby 20 poäng av 29 möjliga. En tydlig förbättring sedan tidigare år.
Trots det ökar självmorden i Uppsala län. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att 51 personer i region Uppsala tog sitt liv under 2022, 2021 var det 42 och 2020 36 personer. Tre av fyra är män.
– Det beror på att män har mer destruktiva tillvägagångssätt och fullbordar oftare än kvinnor. Men det är betydligt vanligare att kvinnor försöker ta sina liv, säger Bo Buhrman, legitimerad psykoterapeut och behandlingschef på vårdföretaget Humana.
Kvinnor gör cirka 15-20 försök på varje fullbordat självmord.
– En möjlig förklaring till att de överlever kan vara kommunikationsmönster i samband med suicidförsöken, säger Bo Buhrman.
En annan är som sagt metoderna. Den vanligaste metoden bland män är hängning medan den vanligaste för kvinnor är förgiftning.
Personer som tar sina liv har ofta varit i kontakt med psykiatrin innan och inte fångats upp där. Enligt Bo Buhrman beror det delvis på psykiatrin för höga belastning.
– Skjutning är också betydligt vanligare bland män och chansen att man överlever det är liten, säger Bo Buhrman.
Många av de som tar sina liv har varit i kontakt med psykiatrin, ändå lyckas inte sjukvården fånga upp dessa människor. Bo Buhrman tror att det beror på den pressade situation psykiatrin befinner sig i.
– Jag är övertygad om att kompetensen finns, men de jobbar under tidspress och suicidbedömningar kan vara komplexa och ta tid. Man behöver bland annat täcka av riskfaktorer, sårbarheter och kombinationer av dessa. För att kunna göra en fullgod bedömning så behöver man egentligen ha en mycket god kännedom om patienten.
Ofta finns mycket information att få från anhöriga och annan vårdpersonal, som ofta är de som anländer till psykiatrin med den självmordsbenägna personen. Men de blir inte alltid lyssnade på, enligt Bo Buhrman.
Fler kvinnor än män gör självmordsförsök, men tre av fyra som dör i självmord är män.
Han menar att sekretessen kan vara ytterligare ett problem.
– Sekretessen är ju till för att skydda patienten. Om en patient exempelvis uppvisar riskfaktorer som försvårar kommunikation såsom psykotiskt tillstånd, missbruksproblematik och/eller depression kan det ju vara ett skydd för patienten att man bryter sekretessen och talar med anhöriga.
– Men när det finns en övertygelse att man aldrig får prata med anhöriga utan medgivande, trots att detta skulle kunna rädda liv, ja då har vi ett problem i antingen lagstiftningen eller tolkningen av den, säger Bo Buhrman.
Han menar också att när vårdpersonal gör suicidriskbedömningar så behöver de vara uppmärksamma på faktorer som kan vara subtila och ibland till synes motsägelsefulla.
– De som uttrycker konkreta suicidplaner och plötsligt drar tillbaka dessa medgivanden, de kan vara synnerligen självmordsbenägna. Tystnad kan också vara en varningssignal på att det pågår självmordstankar som personen inte kan eller vill sätta ord på.
Viktiga nummer
Hit kan du ringa om du eller någon i din omgivning har självmordstankar:
Akutnummer – 112.
Mind – självmordslinjen: 90101.
Mind – föräldratelefonen: 020-85 20 00.
Mind – äldretelefonen: 020-22 22 33.
BRIS – vuxnas telefon om barn: 077–150 50 50.
BRIS – barnens telefon: 116–111.
Jourhavande medmänniska: 08–702 16 80.
SPES: Om en närstående tagit sitt liv. 020–18 18 00.