Felaktiga identiteter som används av kriminella är ett stort problem för samhället. Det konstaterar före detta landshövdingen Lars-Erik Lövdén som lett en utredning om kvalificerad välfärdsbrottslighet som presenterades i maj.
En kärnfråga är brister i folkbokföringen.
– Vi har träffat på fall där en och samma person tilldelats tre olika personnummer plus samordningsnummer, berättar Lars-Erik Lövdén.
LÄS MER: Utländska ligor fejkar bilägande
Det finns ingen myndighet med övergripande ansvar för utfärdande av identitetshandlingar. Sådana går att få från bland annat Polisen, Skatteverket och Transportstyrelsen. Dessutom gör varje myndighet egna bedömningar om en identitet ska anses styrkt eller inte.
När det gäller faställandet av identiteter är det främst de kontroller som sker vid Migrationsverket och Skatteverkets folkbokföring som får betydelse för utbetalningar från välfärdssystemen.
”En omständighet som särskilt lyfts fram till utredningen är att uppgifter som en enskild lämnar till Migrationsverket inte alltid stämmer överens med de uppgifter som denne senare lämnar till Skatteverket i samband med folkbokföring”, står det i rapporten.
Om en felaktig uppgift väl blivit registrerad i folkbokföringen finns det små möjligheter att korrigera den, även om det upptäcks att det rör sig om en falsk identitet.
– Det är konstigt, varför det är så vet jag inte. Vi lägger ett lagförslag om att Skatteverket ska kunna avregistrera ett personnummer om uppgiften är uppenbart felaktig, säger Lars-Erik Lövdén.
Han vill att en enda myndighet ska få ansvar för att ge ut id-handlingar. Dessa ska i högre utsträckning använda fingeravtryck och andra biometriska data.
LÄS MER: Bilar med brister avslöjas blixtsnabbt
Andra lagförslag från utredningen i syfte att stoppa fusk:
* Det har framkommit fall där 20-30 personer varit skenskrivna på en och samma adress. Skatteverket ska få göra hembesök för att kontrollera om en person verkligen bor där.
* Att lämna oriktiga uppgifter till folkbokföringen är så allvarligt att det bör införas ett nytt brott kallat folkbokföringsbrott.
* Migrationsverket har idag inte rätt att återkräva bistånd som betalats ut felaktigt. Detta bör ändras.
* En särskild myndighet för utredning av bidragsbrott bör inrättas.
Bidrag och förmåner betalas ut av en rad olika myndigheter men ibland förhindras kontrollen av sekretesskäl. Lars-Erik Lövdén vill minska sekretessen mellan myndigheterna och föreslår att bland annat Migrationsverket ska få direktåtkomst till vissa uppgifter hos Skatteverket, Kronofogden och Försäkringskassan.
För att hindra överutnyttjande föreslås att utbetalningar samordnas vid en enda myndighet samtidigt som kontrollerna förstärks.
Är det inte risk för ökad byråkrati om kontrollerna ska utökas?
– Om myndigheterna inför våra förslag och gör rätt från början behöver det inte bli så, anser Lars-Erik Lövdén.
Är det för lätt att missbruka välfärdssystemen?
– Verksamheten har präglats av en viss naivitet medan ledordet har varit service. De myndigheter som arbetat med utredningen ser felaktigheterna i sin vardag och har varit mycket engagerade för att komma tillrätta med problemen.
– Med tiden har den organiserade välfärdsbrottsligheten blivit grövre och idag är det enklare att tjäna pengar på den än på narkotikabrott.
Lagförslagen är nu ute på remiss och till vintern väntas en proposition vara klar att behandlas av riksdagen.