En obesvarad fråga

Sverker Åström minns bara vagt att det fanns sovjetryska soldatflyktingar i svenska läger under kriget. Tage Erlander lämnade av allt att döma inte efter sig några anteckningar i frågan.
Ingen av de tunga politikerna från den tiden berättar i sina memoarer något om sovjetryssarna, trots att den frågan rimligen måste ha varit en het potatis för samlingsregeringen.
Hur skall vi få veta mer?
Finns ytterligare uppgifter i svenska arkiv, till exempel hos den militära underrättelsetjänsten och säkerhetspolisen?
Kanske.
Intrycket är emellertid att många av besluten, direktiven och delegationerna var muntliga.
Som en udda och svag flyktinggrupp blev sovjetryssarna brickor i den svenska politiken gentemot stormakten Sovjetunionen.
I dag pågår en utredning i utrikesdepartementet med anledning av en hemställan från en kvinna i Uppland. Hon skrev i vintras till regeringen och begärde att få veta varför hennes far och de övriga soldaterna inte erbjöds att få stanna i Sverige.
Hon vill också veta vad som hände vid återkomsten till Sovjetunionen.
Det vet vi nu.
Hon framförde att ett minnesmonument borde resas över de hemskickade. Det är gjort, tack vare enskilda människors insatser.
Hon ställde en fråga till.
Nämligen den om det finns ytterligare uppgifter i saken i svenska arkiv som ännu inte visats upp för offentligheten.