En motorväg blir till
Är du nyfiken på hur det går till att bygga motorväg? Titta på nyhetsgrafiken som visar vägbygge från grunden.
Tag drygt 3 decenniers planering och tveksamhet med besluten. Tillsätt 3 miljarder kronor, totalt omkring 5 års byggtid, 85 kilometer betongpålar, 10,6 mil vägräcken, 12,5 mil viltstängsel, 400 000 kvadratmeter betong och 1,4 miljoner kvadratmeter.
Dessa tyngre ingredienser behöver naturligtvis kompletteras med maskin- och transportresurser, drivmedel och, inte minst, ett ansenligt antal arbetstimmar.
Snabbare än planerat
Vägen till färdig väg blev ungefär ett år kortare än enligt den ursprungliga projektplanen.
Vägen till byggstart däremot blev lång. De första planerna på en sträckning mellan Uppsala och Läby presenterades i UNT 1959. Att det skulle dröja så länge förklaras bland annat av ansträngningar för att jämka samman olika intressen från berörda kommuner. Det gällde också att hitta lösningar för att så långt möjligt skona miljön, däribland en koloni utrotningshotade fladdermöss.
Oavsett hur långt man kan gå för att visa miljöhänsyn, kan kritiker tycka att vägen inte borde byggts alls, att den bidrar till att gynna biltrafik före miljömässigt bättre alternativ, eller att ett bygge av denna omfattning rent allmänt river upp sår i naturen som tar tid att läka.
Odiskutabla vinster
Om delar av kritiken kan vara befogad, är vinsterna med nya E 4 ändå odiskutabla. Till de främsta hör att E 4 nu leds bort från den oskyddade Uppsalaåsen, där gamla sträckningen till stor del gick fram. Vidare att antalet döda och skadade väntas sjunka avsevärt på en väg med säkrare motorvägsstandard, samt att Uppsala blir av med en stor mängd genomfartstrafik.
Till det kan läggas tidsvinsten som ren bonus. Den är för de knappt 8 milen beräknad till ungefär en halvtimme vid normalt trafikflöde och kanske flera timmar vid rusningstrafik och storhelger.
Nyhetsgrafik: En motorväg blir till
Så jobbar vi med nyheter